Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Hör Jan Olsson berätta om sin pappas sista tid i livet. Foto: privat, SVT

Svårt att ta avsked under en pandemi: ”Det blev inte riktigt ett farväl”

Uppdaterad
Publicerad

När det för ett år sedan blev besökförbud på äldreboendet i Gävle var Jan Olsson en av dem som miste tid med sin pappa Olle Olsson. Att hålla kontakten under besökförbudet blev allt svårare och när de sedan sågs igen visste inte Jan att det skulle bli sista gången.

– Jag tänkte inte mer på besökförbudet utan tänkte att när det hävs får jag gå dit igen, men så blev det inte. Det kändes jobbigt att man inte kunde prata med honom, det gick ju inte att säga hej då, berättar Jan Olsson.

Han tänker ibland på hur han och hans pappa kunde fått mer tid tillsammans om det inte var för pandemi och besökförbud.

Nedan: Vi vill veta hur pandemiåret har påverkat folks vardag – skriv gärna hur du upplevt det senaste året med covid-19.

SVT rapporterade · Hur har ditt coronaår varit?

Tack för alla personliga berättelser om era coronaår. Nu stänger vi ned chatten för den här gången men ni kan alltid maila oss på gavleborg@svt.se om ni har synpunkter, tips eller något annat ni vill dela med er av.


Vänliga hälsningar/
Signe Söderlund
SVT Gävleborg

SVT · Signe Söderlund

Det har varit riktigt jävla tufft. Jag närmar mig en arbetslöshet på 13 månader utan minsta form av ljusning i sikte. Jag går hemma och känner mig värdelös och som att allt är meningslöst. Jag studerar på 50% på distans - men känner mig ändå att min tillvaro saknar riktning eller sammanhang och jag känner mig ofta som att jag är ensammast i världen.

23-åring

Nja det här har verkligen inte varit något vidare. Jag har iallafall hittills inte bidragit till belastning på vården då jag har kunnat påverka hur jag förhåller mig till denna situation. Min gamla mor får sin första spruta nu på måndag så det känns hoppfullt. Trist att se så många som fullkomligt struntar i alla riktlinjer även om de har all möjlighet att förhålla sig på ett mer ansvarsfullt sätt. Håll platser inom vården tillgängliga för de som inte kan påverka genom arbetet som vårdpersonal, räddningstjänst och polis samt alla som ser till så att det finns mat mm. Alla de som får samhället att fungera så gott det går. De ska inte bli nekade värd pga platsbrist. Att det är Nödvändigt att åka på solsemester, skidåkning etc är så arrogant att jag inte finner ord för det.

Jörgen

Mycket, året har påverkat väldigt mycke.
Då jag har en fru som jag varit gift med i 4 år som bor i annat land så har det inte bara påverkat hur mycket vi kunnat se och hålla om varandra, snart 2 år sedan sist. Det har även satt gigantiska käppar i hjulen på vår förhoppning att kunna leva tillsammans. Vi har under de senaste 3,5 åren jobbat på att kunna flytta tillsammans, tanken varit att jag skulle flytta till henne och hennes son. Vi hade bekymmer under tidigare år men hennes son kunde under 2019 tjäna tillräckligt för att hjälpta henne fixa den finansiella biten för det hela. Så när vi tillslut hade den sista pusselbiten för migrations processen klar så kunde vi genomföra vår ansökan. Tidigt 2020 skickades det in, sedan kom corona. Saker och ting ständes viket vi förstår och tycker var bra, tyvärr så fastnade vår ansökan. Min fru och hennes son vart tvungna att isolera sig, de skulle inte klara sig om de skulle få corona och jag ville inte heller att de skulle riskera sina liv. Så nu mer än ett år senare så är all låst ännu. Skulle migrations processen ta fart igen så skulle 2020 års inkomst vara aktuell och i och med deras isolering under i stort sett hela året så skulle det inte gå vägen.
3,5 års planering, 1,5 års hårt arbete (2 jobb) av min frus son som bort spolat.
För att inte betynga deras personliga ekonomi då de inte kunnat (vågat) jobba så har jag hjälpt dem finansiellt under ett års tid nu och det kostar. Jag älskar dem båda och de är värda mer pengar än jag kan ge. Så det hela har också satt oss i ett dåligt ekonomit läge. Det känns inte lovande men vi hoppas på en ljusning.
De betyder allt för mig.

H

Ett tufft år , och värst är delen som lever som vanligt . Det blir på bekostnad av oss som sköter sig . Något jag inte fattar är FHM och regeringens inställning . När det var nytt kan man ha en viss förståelse för mycket som gick galet . Men att släppa våg 2 och 3 på samma sätt är helt ofattbart . Hoppas de får stå till svars ordentligt så det svider . De borde avgå hela bunten . Och vad hände med Corona kommissionens utredning om äldrevården ? Och IVA : s anmälningar ? Har det blivit bättre eller var det en veckas rubriker och sen glömmer vi det ?!

Maj

Det har varit FANTASTISKT! Jag och maken har fått nytändning i äktenskapet genom att vi pratat så mycket mer med varandra. Vi har också fått bättre relationer med barnen och nära och kära eftersom vi lägger ner tid till att vårda relationerna, om än på distans.

Linda

Min man hade en demenssjukdom och bodde på ett boende. Jag besökte honom den 5 mars 2020,restriktioner fanns och jag tog beslutet att inte besöka honom på 2 veckor och så kom besöksförbudet. Under sommaren kunde många göra besök ute med en plexiglasskiva mellan, men han kunde inte gå ut och absolut inte förstå instruktioner. Talet hade han dessutom tappat så att prata med honom i telefon eller via dator gick inte heller.
Den 29 juli avled han (ej i covid-19) Det gör ont att veta att jag missade hans sista 5 månader, att inte kunna åka till honom och berätta att han hade blivit morfar, att inte få se glädjen i hans ögon över att jag kom på besök.. Nu rullar livet på ändå, åker och jobbar (i ett skolkök) åker hem, handlar mat på sena kvällar, håller kontakt via telefon med anhöriga. De enda som jag träffar är dottern och hennes familj, annars hade jag nog gått sönder av ensamhet.

Elisabet Olsson

Ja, ingen större skillnad i livsföringen. Lever ganska så isolerat i skogen och besöker bebodda områden när maten tryter i kylskåpet, hänger då på låset 0700 och njuter av rätt tom mataffär. En flaska handsprit har sin givna plats på passagerarsätet och användes flitigt. Vid uppenbar virusfara påtages munskydd vars passform kan diskuteras. Funderar på att börja använda min A1 gasmask som är gjord för ett normalt ansikte. Lider med de som är tvingade att bo i tätbefolkade områden. Isolering är avstressande och har egentligen individen ett så stort socialt behov? Är det inte så att bekräftelsen på ens existens coronasviktar.

Lennart Jonsson

Coronan har stulit kanske ett av mina sista år i livet då jag är 80+. Jag har haft ett socialt sett ett erbarmligt år. Då mina barn bor långt borta, även utomlands, har det varit stora svårigheter att träffas. Saknaden har varit enorm. Men jag har aldrig varit rädd. Jag har följt alla råd med att hålla avstånd och tvätta och tvätta händerna. Tillbringat mycke tid utomhus och är enormt tacksam att jag bor i Sverige utan lockdown och ogenomtänkta restriktioner. Nu väntar jag på andra sprutan och ser ljuset i tunneln.

Ingegerd

För mej som äldre ensamstående har året gått väldigt bra. Är van att vara ensam men saknar klart att träffa mina barn barnbarn och vänner. Har anpassat mina vanor till det bättre tror jag. Rör mej mera, följer Sofia på TV varje dag även lö. sö. då jag har inspelade program, reser mej och gymmar vid varja reklampaus, går många trappsteg. Fikat på stan har jag inte en endaste gång, äter allt hemma 3 mål och inga mellanmål vilket har lett till en liten viktnedgång. Dessutom har blodtrycket sjunkit till en bra nivå. Har nu fått första vaccinsprutan och får nästa om ca. 3 veckor. Ser fram mot en fin sommar och att träffa nära och kära.

Lisa

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Coronaviruset i Gävleborg

Mer i ämnet