Miljöingenjör Jonas Rasmusson framför en arbetande grävskopa.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Jonas Rasmusson anpassar staden för att bättre stå emot nästa extrema skyfall. Foto: Lari Honkanen/SVT

Tre frågor om: Hur städer görs motståndskraftiga mot extremväder – exemplet Hudiksvall

Publicerad

Under närmare 20 års tid har han jobbat med frågan om ytvattenhantering i städer. Med små medel – inhyrning av grävskopa och grävmaskinist – breddar han diken och anlägger våtmarker runt staden.

– Jag skapar med grävskopan, säger miljöingenjör Jonas Rasmusson och ler brett.

Med ett litet handplockat team av maskinförare arbetar miljöingenjör Jonas Rasmusson med olika insatser på strategiska platser i Hudiksvall för att punktmarkera mot ytvattnet och inte det låta det få överhanden vid extrema skyfall.

– Vi gör olika saker på kort- och lång sikt för att förbättra situationen med ytvatten i staden, säger Jonas Rasmusson.

Ovädret Hans

Han berättar att städer inte byggdes för att hantera de mängder regn som klimatförändringarna för med sig. Det är extremt kostsamt att riva upp vägar och mark för att förstora trummor och vattenledningar. Desto billigare är det att anlägga våtmarker där vatten kan få ta plats.

Klicka på videon och se hur staden klimatanpassas!

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Ovädret Hans

Mer i ämnet