– När vårdtiderna på BB var längre upptäcktes ofta de korta tungbanden där. Och då fanns det ofta läkare till hands som kunde utföra ingreppet snabbt och lätt, säger Ola Andersson.

Läs mer: De tycker inte de fått rätt hjälp när amningen krånglat

Han är barnläkare och forskare med mångårig erfarenhet, verksam i Halmstad. Han har förståelse för föräldrars frustration, men säger samtidigt att frågan inte är helt okomplicerad. Även om ingreppet är enkelt så är det ändå ett ingrepp som görs på små barn, något man vill undvika om det inte är nödvändigt.

Svårt när man lämnat BB

– Det finns väldigt få studier gjorda på detta. I nuläget kan man inte helt klart säga att det alltid hjälper att klippa tungband på de barn som har svårigheteter att få grepp om bröstet. Det kan finnas andra orsaker också.

Läs mer: Hon efterlyser bröstmjölk i sociala medier

Ola Andersson tror att det generellt är svårare att få hjälp med klippning av tungbandet när man lämnat BB och kommit till närsjukvården och barnavårdscentralerna.

– Då får man istället remittera till specialistsjukvården och här är väntetiderna ibland tre månader. Och då har många kanske redan hunnit avsluta sin amning.

En resursfråga

Skulle du tycka att rutinmässig screening av barn för att upptäcka korta tungband vore en bra idé?

– Ja, kanske det. Fast på ett sätt görs ju redan det, det ska ingå i de rutinmässiga kontrollerna både på BB och BVC. Men det kan nog lätt falla mellan stolarna.

Läs mer: Så infekterad är amningsdebatten

Samtidigt säger Ola Andersson att det också är en resursfråga.

– De läkare som går BB-ronden tittar ju efter saker som vattenskalle, hjärtfel och blindhet. I det perspektivet så är det ju större saker man letar efter.