Halland

Jag har fokus en timme per dag och det är liksom det jag har, berättar Gilda Svensson. Foto: SVT

Gilda, 16, blev utbränd av stress i skolan

Uppdaterad
Publicerad

Skolan missar att vara tydlig och sätta gränser för högpresterande elever som bränner ut sig i jakten på höga betyg. Det menar högstadieeleven Gilda Svensson från Halmstad som nu stannat hemma från skolan i över ett år.

I februari förra året, när Gilda Svensson gick i 8:an, så tog krafterna slut. Då hade Gilda under en lång tid lagt nästan all sin lediga tid på läxor och skoluppgifter.  

– Jag är otroligt trött, både fysiskt och psykiskt, men inte på en deprimerad nivå utan det är mer att jag inte orkar göra så mycket. Jag har fokus en timme per dag och det är liksom det jag har, berättar hon. 

Sedan höstterminen har hon fått en anpassad skolgång och pluggar hemma i flickrummet. Men bara två ämnen i taget och då hon känner att hon har krafter. På så sätt har hon lyckats att behålla sina höga betyg och för det är hon väldigt tacksam mot sin skola.

”Till slut blir bördan för tung”

Gilda tillhör de elever i landet som är högpresterande och som tar ett stort eget ansvar för sin utbildning. Det bekräftar bland annat hennes rektor. Men det här är också en grupp elever som kan behöva tydliga gränser, och det stödet har skolan generellt sett svårt att identifiera, menar Gilda.

Fokus läggs i stället på att hjälpa de elever som hörs mest och som har tydliga svårigheter i skolan. Duktiga flickor som jobbar på i det tysta missar man.

Se mer: Hela tv-inslaget med Gilda Svensson

Även om det i dagsläget inte finns forskning gällande högpresterande elever som har en långvarig frånvaro från skolan så är det Gilda beskriver en verklighet som Malin Gren Landell känner igen. I egenskap av regeringens särskilda utredare har hon under lång tid tittat närmare på elever med en problematisk långvarig frånvaro i skolan. I januari presenterade hon sitt betänkande för regeringen.

Malin Gren Landell Foto: SVT

– Jag tror det här är en grupp elever som är missad på väldigt många olika sätt. Som skola ser man att de här eleverna är så ansvarstagande och klarar det här så bra, så de får bära den här tyngden helt själva. Och till slut blir bördan för tung, säger Malin Gren Landell. 

– Är man högpresterande måste man också få stöd och stöttning. Hur blir det när vi ställer väldigt höga krav på eleverna, hjälper vi eller stjälper vi? frågar hon sig.

Orättvist betygssystem

Gilda Svensson riktar en stor del av sin kritik mot dagens betygskriterier. Om hon till exempel siktar mot ett A i svenska så måste hon uppfylla 14 olika kriterier på A-nivå. Om hon lyckas med 13 av dem och ett enda är på B-nivå så får hon också B i betyg. Det här systemet tycker hon är orättvist. 

Läs också: Så svarar utbildningsministern på kritiken

Dessutom har hon och hennes omgivning haft stora svårigheter med att försöka förstå vad man måste göra för att uppfylla vissa kriterier. 

– Det är typ latin och massa ord som du inte förstår över huvud taget. Så de stressar mer än vad de underlättar, säger Gilda Svensson. 

Och även regeringens egen utredare erkänner att hon har svårt att tolka kriterierna. Om dessa uttrycker hon sig dock lekmannamässigt.

– Jag kan bara gå till mig själv som förälder och när jag inte förstår betygskriterierna, hur ska jag då kunna stötta mitt barn om inte vi förstår, frågar sig Malin Gren Landell och fortsätter: 

– Jag vet att barn och ungdomar behöver tydlighet så man behöver se över hur kraven är satta och hur målen är formulerade.

Tipsa oss: Gilda Svenssons tips blev nyhet

Så ska högpresterande elever i riskzonen upptäckas i tid

I januari lämnade regeringens utredare Malin Gren Landell in sin utredning ”Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera”. Här listar hon förslag i betänkandet som hon tror kan fånga upp även högpresterande elever som mår dåligt av krav och stress.

1. Elevskyddsombud. Det finns lagstiftning om att det ska finnas ombud på varje skola från åk 7 och på gymnasiet samt att ombuden ska få gå utbildning. Det verkar som att skolor och kommuner har dålig kännedom om detta och att ombuden inte får möjlighet att gå utbildningen.

Det är eleverna som kan sin arbetsmiljö bäst. Vi måste stärka elevernas arbetsmiljö och lyssna på vad de har att säga. Det finns lagstiftning för att göra detta.

2. Utredningen föreslår att frånvaro av sådan omfattning som riskerar en negativ inverkan på elevens utveckling mot utbildningens mål, även sociala mål, ska tas upp i skollagen. Det betyder att alla elever, oavsett giltig eller ogiltig frånvaro (ofta giltig frånvaro hos högpresterande, ansvarstagande elever), ska uppmärksammas. Enligt vårt förslag ska orsakerna till problematisk frånvaro snarast utredas och då kan man fånga upp om det handlar om att en elev känner stress över till exempel betygskriterierna, krav, tempo eller belastning.

3. Vi vill att skolorna regelbundet, gärna med 2-4 veckors mellanrum, följer upp skolans frånvaromönster (alltså inte bara individnivå) för att se strukturella problem.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.