Det är högskolestudenterna Emma Reinholdsson och Hannah Carlbom utför skanningen och utskrivningen av skyltdockorna. Foto: SVT

Här blir Halmstadbornas kroppar till skyltdockor

Publicerad

Till sommaren blir vissa skyltdockor i Halmstad mer verklighetstrogna. Och mallar för de nya dockorna är helt vanliga lokalbor vars kroppar skannas av ett par högskolestudenter. Syftet med idéen är att motverka kroppshets.

Projektet startades för några månader sen av Fablab, ett av laboratorierna på Högskolan i Halmstad.

– Jag såg tv-programmet ”Kroppshets” med komikern Mia Skäringer förra året. Då började jag reflektera över hur smala skyltdockor i butikerna är, säger projektledaren och idékläckaren Johanna Jansson.

30 män och 30 kvinnor får stå modell för de nya skyltdockorna. Halmstadsbon Emma Bjärgvide är en dem. Foto: SVT
Projektledaren Johanna Jansson tycker inte att dagens skyltdockor representerar hur människor faktiskt ser ut. Foto: SVT

Därefter värvade hon högskolestudenterna Hannah Carlbom och Emma Reinholdsson för att utföra själva jobbet. Båda pluggar maskinteknik med inriktning biomekanik och har gjort det här till sitt examensarbete.

– Folk kommer till vår studio. Vi skannar av dem, samlar in deras kroppsmått och skriver sedan ut 3D-modeller, förklarar Hannah Carlbom.

Inskanningen är klar! Foto: SVT
Här har en fot börjat ta form i 3D-skrivaren. Foto: SVT

Halmstadborna har själva fått anmäla sitt intresse. Och det har visat sig vara populärt. Under projektet skannas sammanlagt 60 individer. En av dem är Emma Bjärgvide.

– Dessa tjejer är mina idoler. De gör någonting viktigt som visar på att det är okej att vara olika. Dagens skyltdockor sätter griller i huvudet på ungdomarna. Så det här är viktigt och därför ställde jag upp, säger hon.

Målet är att få ett så brett urval av olika kroppstyper som möjligt. Några av dem omvandlas sedan till skyltdockor. På grund av tidsbrist hinner man inte med alla.

Materialet som används är PLA-plast, en mijövänlig plast gjord på majsstärkelse. Foto: SVT
En prototyp i miniatyr av hur skyltdockorna kommer se ut när de är klara. Foto: SVT

– Vi vill minska kroppshetsen och förändra hur det ser ut i skyltfönstrena, säger Emma Reinholdsson.

Tanken är att skyltdockorna ska ställas ut i en eller flera butiker i Halmstad från och med slutet av juni.

SVT rapporterade · Vad tycker du om dagens skyltdockor?

09.24
Ett mycket .👍👍👍
09.31
Orealistiska proportioner!
09.39
Tycker nog att de kunde ha skyltdockor med kroppar som faktiskt ser ut som folk gör och i lite olika storlekar. Jobbade i en second-hand affär tidigare och vi använde oss av gamla skyltdockor och även provdockor även i större storlekar (från storlek 40 och upp). Det var väldigt omtyckt av kunderna.
09.41
För smala, och liknar mest unga kvinnor, används även till kläder som riktar sig till den äldre konsumenten.
09.59
ibland tycker jag att jag är cool men det verkar inte som om skyltdockorna tycker det :(
10.00
Borde väl representera något slags medel-mått
10.01
Trött på det. Lockar inte ens till köp eftersom att ingen kan se hur kläderna faktiskt sitter.
10.04
Tycke de är fulla asså det borde finns i olika färger tex grön
10.04
Skulle vara fantastiskt bra om butikerna hade mer variation på skyltdockorna. Dels givetvis för att minska kroppshetsen men också för att kunna inspirera kunder med kläder som passar för olika kroppstyper. Idag så är ju alla dockor stöpt i samma form, vilket egentligen är helt orimligt.
10.14
Varför skall man visa på att ett ohälsosamt levande är ok? Att vara överviktig kanske inte alltid är ett val men 90% av fallen är det garanterat så. Låt skyltdockorna vara normalt smala och inse istället att ett ohälsosamt levande/övervikt och fetma är ett växande samhällsproblem som kostar liv och pengar.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer