Hur mycket läjesboa förstår du? Lyssna på Calle Karlsson från Träslövsläge i klippet. Foto: SVT

Här lever en helt unik dialekt vidare

Publicerad

De har brännewâbbler i vattnet och laurfor för att värma sig. I Träslövsläge, eller Läjet som det heter, lever en helt unik dialekt kvar.

Visst står det Träslövsläge på skyltarna in till samhället, men så är det egentligen bara utomstående som kallar det lilla fiskeläget söder om Varberg.

– Här är det Läjet som gäller. Det är det ordinarie namnet, säger Calle Karlsson, en av ortens lokala profiler. 

När SVT möter honom nere i hamnen håller vi oss till svenska. Det blir lättast så. För den lokala dialekten läjesboa är till många delar oförståelig för den oinvigde.

Förstår du vad de säger i Läjet? Hör efter själv i klippet!

Helt unikt språk

Att man säger ”läjet”, och inte läget som det heter på svenska, skvallrar om ortens historia. Fiskeläget omnämns för första gången på 1500-talet, då Halland var danskt. Men trots att orten har tillhört Sverige i flera hundra år går det fortfarande att ana det danska arvet när läjsingarna pratar med varandra.

Och i dag är språket på många sätt helt unikt. I närliggande Varberg pratar invånarna helt annorlunda – det vill säga svenska. Och bara någon mil söderut, nedanför Morup, går det inte heller att göra sig förstådd med läjesboa.

– Det är en väldigt markant gräns. Jag tror det har mycket att göra med att Läjet har varit ett väldigt slutet samhälle. Här var inga fackföreningar som hjälpte till när det blev taskigt med fiske och var det dåligt väder fick man ta hand om det, hjälpa varandra och ta hand om varandra, säger Calle Karlsson.

Brännawâbbler och laurfor

Enligt Calle Karlsson ”tvistar de lärde” om vad som utmärker dialekten. Men en tydlig skillnad mot modern svenska är att läjsingarna böjer verben.

– Vi säger till exempel att han gick, vi gickom (vi gick), daj gicke (du gick) och det gör man inte i svenskan. Där säger man helt enkelt gick. Det ska tydligen vara väldigt unikt i sammanhanget.

Också ordförrådet skiljer sig från svenska. Här heter till exempel brännmaneter brânnewabbler och istället för långkalsonger säger man laurfor.

”Har blivit coolt”

Många yngre på orten förstår dialekten, men pratar den inte själva och Calle Karlsson uppskattar att det idag bara är omkring 200 personer som har läjesboa som vardagsspråk.

Samtidigt har han märkt av en attitydförändring. Det har blivit ”coolt” att kunna prata läjesboa. Något det inte var när han växte upp.

– När vi började första klass fick vi inte prata så längre. Innan det visste vi väl knappt att det fanns något annat sätt att prata på, säger han.

– Men nu är det ju ett kulturspråk, så nu har det vänt.

Liten ordlista på läjesboa

Visa

Âppfârli – Uppförsbacke

Begtjycka – Väldigt dimmigt

Binntrâja – Stickad tröja

Brännewâbbler – Brännmaneter

Färveden – Nyfiken

Hejnasistens – Häromdagen

Lajshommer – Havskräfta

Laurfor – Långkalsonger

Rebbla – Klottra/Rita planlöst

Stållesamt – Rörigt/stökigt

Stängbonn – Stenbotten

Tilliga mâs – Tidigt på morgonen

Tryda/trååt – Tagit slut

Träbonna – Träskor

Källa: Facebookgruppen ”Vi som tyckom de e roligt mä Läjesboa”

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Varberg

Mer i ämnet