Matice Kamara inledde sin första ”Idol”-audition med att tappa texten. Det gjorde inte juryn så mycket, och han gick därifrån med en guldbiljett i handen.

Samma miss förra fredagen höll däremot på att kosta honom platsen i tävlingen, men i stället var det Vanja Engström som till slut fick lämna.

– Missförstå mig inte nu, jag är jätteglad att jag är kvar, men jag borde ha åkt hem förra veckan. Jag var sämst, jag tabbade mig fruktansvärt, det får inte ske på en sådan här nivå, säger han.

Trots det blickar han framåt, och hoppas på seger.

Mobbad för musiken

Matice Kamara växte upp i en musikalisk familj – något som har gjort att hans medverkan i tävlingen inte bara har varit frid och fröjd.

– Farsan gillar inte ”Idol”, han är musiker och ser det som en enkel genväg. Morsan är glad för att jag är glad... farsan också, även om han inte gillar tävlingen, säger Matice Kamara.

Men det är inte det enda problemet som Matice Kamara har stött på under sin musikaliska resa. När han bodde i Halmstad blev han utstött på grund av sitt intresse.

– Det har varit mycket mobbning och trakasserier, dels för min hudfärg och dels för att jag sjöng. De sade ”du är homosexuell, du är en tjej”, det har varit tufft.

Inga hugg i ryggen

Ju närmare de kommer finalveckan desto mer slitningar blir det bland de tävlande, upplever han.

– Gemenskapen är stark men nu när tävlingen börjar komma igång på allvar har jag fått intrycket av att gruppen svajar. Det är lite tråkigt för jag ser inte det här som en tävling, jag ser det som en möjlighet. Självklart hade det varit kul att vinna men inte till varje pris, jag vill inte hugga någon i ryggen eller vara taskig och jag hoppas att ingen annan gör det, säger Matice Kamara.