– Det är ju en oväntat stor andel. Eftersom vi har ett välfärdssystem som ska fånga in personer som är i behov av samhällets stöd, så är det ju oväntat att det är en så stor andel som inte har någon av den här typen av sysselsättning som vi kunde identifiera, säger Jessica Arvidsson, doktorand och författare till avhandlingen vid Högskolan i Halmstad.

Många utan jobb

Jessica Arvidssons doktorsavhandling baseras på ett nationellt register med drygt 12.000 före detta elever från gymnasiesärskolan.

Av dem som har gått ut den gymnasiala särskolan i Sverige, är det nästan en fjärdedel som varken jobbar, studerar eller är i daglig verksamhet. Och det bekymrar Jessica Arvidsson.

– Framför allt har samhället ett stort ansvar för att alla medborgare ska få rätt till arbete och även rätt att få påverka vilken sysselsättning som man har anledning att värdesätta och som man vill vara i, säger hon.

Läs mer: Nathalie får inte bli undersköterska

Av de drygt 12.000 tidigare särskoleeleverna som finns med i undersökningen har 339 jobb med en vanlig lön helt utan subventioner från samhället. Dte är ett misslyckande för samhället och och nu krävs politiska krafttag, men forskare vid Högskolan i Halmstad i en artikel på DN Debatt.

Det är också stora skillnader i vem som får ett jobb och inte. 70 procent i gruppen som har ett arbete är män, och bara 30 procent är kvinnor.

– Det skulle till exempel kunna förklaras av vilket program man har gått i i särskolan, där kanske män har en närmare koppling till arbetslivet i sin praktik redan under sin skolgång, medan kvinnor saknar den typen av koppling, säger Jessica Arvidsson.

Arbete främjar hälsan

Just nu pågår ytterligare studier vid högskolan i Halmstad, som ska fördjupa kunskapen om tidigare särskolelever. Särskilt om de som saknar sysselsättning.

– Forskningen har visat att arbete främjar hälsan hos människor. Att man känner ett större välbefinnande av att ha den här tillhörigheten till att arbeta. Det gäller naturligtvis även för personer som har gått i särskolan.