Vad händer med lokförare som är med om en sådan här personpåkörning?
– Det är först en förfärlig chock. Sedan utvecklar en del av dem posttraumatiskt stressyndrom, alltså långvarig stress efter en psykisk skada. Efteråt kan de få mardrömmar och flashbacks, då är de tillbaka i situationen och upplever allt igen, säger professor Jan Beskow till SVT Hallandsnytt.
Vilket stöd behöver lokförare få efteråt för att klara sig?
– Man har ett väl utvecklat kamratstöd. Det är oftast det som funkar bäst. Många klarar sig också bra själva, men en del behöver långvarig psykologisk hjälp efteråt.
Hur stort är det här problemet med sådana här olyckor?
– Det är ungefär 100 personer som dör varje år, så det är ett väldigt stort problem. Trafikverket har en nollvision och den kan man inte nå om man inte får ner antalet självmord på järnvägen.
Vad visar forskningen om detta?
– Det som forskningen kommit fram till de senaste åren är att själva platsen och situationen spelar större roll än vad man tidigare trott. Personerna blir ofta överrumplade av sina egna känslor, därför kan man säga att det handlar om psykiska olycksfall.
Vad kan göras för att förhindra självmord?
– Det är att se till att inte självmordsmedel är så tillgängliga. Till exempel genom skyddsräcken på broar, att man använder blitzerförpackningar av läkemedel, så man måste trycka ut en tablett i sänder i stället för att ta en hel näve på en gång, samt att man reglerar vapeninnehav och så vidare.
Vad tycker du är viktigt att tänka på kring de här olyckorna?
– Jag tror att man ska tänka att den person som allvarligt tänker på självmord är djupt olycklig och inte hittar något sätt att lösa sina problem. Begår personen sedan självmord blir det ett stort lidande för många, för anhöriga och för lokföraren. Det är ett stort samhällsproblem och ett folkhälsoproblem som måste hanteras som andra folkhälsoproblem. Det vill säga bygga på vetenskap, expertkunskap, samt erfarenheter från dem som är berörda.
Vad ska man göra om man själv tänker på självmord?
– Det första är att det är normalt att tänka på självmord. Det är ofta det första vi tänker på i en svår situation, men fastnar man i självmordsproblemen så att man inte kommer vidare måste man prata med någon, i första hand en anhörig eller god vän. Är det dessutom tecken på psykisk sjukdom, till exempel depression eller om man tidigare gjort självmordsförsök så måste man söka vård.
Hur kan man som anhörig vara ett stöd för en person som mår dåligt psykiskt?
– Lyssna. Vara kvar. Påpeka att tankar på självmord betyder att personen har problem och det är problemen man i första hand ska fokusera på. Är självmordstankarna påträngande eller om det finns tecken på psykisk sjukdom så måste man hjälpa personen till vård.
Är det något du som själv tycker är viktigt att lyfta fram?
– Man kan jämföra självmord med trafikolyckor. Först sa man att trafikolyckor handlade om slump och öde, sedan la man skulden på föraren. Nu ser vi att det handlar om hela systemet, med föraren, bilen, vägarna och trafikregler. När det gäller självmorden så tror många att det inte går att göra något åt. Inom vården så tror man att det är den enskilda personen man ska satsa på. Det är delvis rätt, men vi måste gå över till ett systemtänkande. Då ser vi att det är många faktorer som råkar sammanfalla på ett olyckligt sätt som orsakar ett självmord. Här finns det hur mycket som helst att göra.