Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör om resultaten i PFAS-kartläggningen – och om hur Livsmedelsverket ser på att det finns hundratals vattenverk i landet där vattnet inte alls analyserats, i klippet. Foto: SVT

Så påverkat är dricksvattnet av PFAS – ny stor kartläggning

Uppdaterad
Publicerad

Halterna av PFAS-ämnen i dricksvattnet i Sverige är låga, om man utgår från de åtgärdsgränser som Sverige har idag, visar en ny stor kartläggning från Livsmedelsverket. Men det finns också ett stort mörkertal – vattnet från hundratals vattenverk har inte alls analyserats.

– PFAS har använts i många typer av produktioner, som i impregnering och teflon och man har i studier sett att det till exempel kan ha påverkan på levern, säger Sandra Strandh, statsinspektör på Livsmedelsverket, som nu kartlagt halterna av PFAS i råvatten och dricksvatten, genom en enkät till kommunerna.

Totalt 86 kommuner hade analyserat PFAS i dricksvatten från minst ett vattenverk. Detekterbara halter upptäcktes i dricksvattnet från 74 av de 154 vattenverk där analyser genomförts. Men dricksvattnet från alla de undersökta verken ligger på klart godkända nivåer, långt under nuvarande gränsvärde, som ligger på 90 nanogram per liter.

Högst nivåer har uppmätts från vattenverk i Halmstad och Västerås, där nära 40 nanogram per liter uppmätts vid något tillfälle, vilket är inom gränsvärdena.

Stort mörkertal

Det finns också ett stort mörkertal, 52 procent av kommunerna som besvarat enkäten hade inte alls analyserat sitt dricksvatten. Det handlar därmed om hundratals vattenverk, och även i de kommuner som gjort analyser från något vattenverk finns andra vattenverk där vattnet inte analyserats för PFAS.

Högre halter i råvattnet

I råvattnet uppmättes högre halter på flera håll, vilket visar att PFAS förekommer i högre nivåer i miljön. I exempelvis Halmstad har höga nivåer uppmätts i råvattnet, men tack vare kolfilter har man sänkt nivåerna i dricksvattnet till inom gränsvärdet, enligt Livsmedelsverkets rapport.

Rapporten kommer nu användas som underlag i Livsmedelsverkets arbete för att ta fram nya strängare gränsvärden för hur höga halter av PFAS som ska tillåtas i dricksvattnet.

Hör om resultaten i PFAS-kartläggningen – och om hur Livsmedelsverket ser på att det finns hundratals vattenverk i landet där vattnet inte alls analyserats, i klippet ovan.

Detta visade kartläggningen

  • Vid totalt 74 vattenverk hittades detekterbara halter av PFAS-ämnen.
  • I dricksvattnet från 15 vattenverk, som tillsammans försörjer cirka 2,2 miljoner människor låg summahalterna av PFAS över 10 ng/l.
  • Enkäten skickades ut 2020

Högst nivåer uppmätta av PFAS11 i dricksvatten (nanogram/liter)

  • Västerås (39,8)
  • Halmstad (39,2)
  • Uppsala (28,8)

Högsta nivåer av PFAS 7/11 i råvattnet (nanogram/liter) 

  • Arvidsjaur (2182)
  • Halmstad (347)
  • Ludvika (248)

Siffrorna gäller högsta uppmätta halt vid ett tillfälle vid ett vattenverk.

Så ser reglerna ut för PFAS i dricksvatten

Svenska gränser: I Sverige finns inget juridiskt bindande gränsvärde men en åtgärdsgräns på 90 ng/l gällande 11 olika PFAS-ämnen. Ett övre riktvärde finns även fastställd på 900 ng/l. Når dricksvattnet dessa halter ska man undvika att dricka vattnet eller att tillaga mat med det.

EU:s vattendirektiv: I januari infördes EU:s nya dricksvattendirektiv, som har två olika gränsvärden där medlemsländerna kan välja ett eller båda: ”Summan av PFAS”, som reglerar 20 ämnen och har ett gränsvärde på 100 ng/l eller ”PFAS totalt” som kommer omfatta ett större antal ämnen och ha ett gränsvärde på 500 ng/l. Alla medlemsländer ska införa direktivet senast i januari 2023, alla länder får ha strängare regler än vad direktivet anger.

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa): Livsmedelsverkets åtgärdsgränser är baserade på Efsa:s riskbedömning från 2008, nu har Efsa tagit fram en ny lägre nivå för vad som ses som ett tolerabelt veckointag av PFAS-ämnen. Livsmedelsverkets ambition nu är att ta fram nya svenska gränsvärden som motsvarar EFSA:s nya bedömning.

Källa: Livsmedelsverkets rapport ”Kartläggning av per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) i Sveriges kommunala rå- och dricksvatten” (2021)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.