Nedan kan du läsa vad samtliga partier anser vad man ska göra för att förbättra skolan. Foto: TT/SVT

Så vill partierna i Halmstad förbättra skolorna

Publicerad

Vid valet 2018 var skolan den hetaste frågan i Halmstad kommun. Samtliga får svara på hur man få behöriga lärare och hur man ska motverka segregerade skolor samt hur man ska hjälpa barn med särskilda behov. Klicka dig fram för att se vad varje parti tycker.

Socialdemokraterna

Stefan Pålsson (S):

”Dels så behöver vi ha en bra praktikverksamhet så att de som studerar till lärare på Högskolan i Halmstad får praktiktjänster i kommunen. Dels måste vi jobba med tilliten till lärarprofessionen, att de känner att de är fria att utöva sitt yrke utan detaljstyrning. På lång sikt handlar det om hur vi bygger våra samhällen, vi måste bygga mer blandat så att människor från olika bakgrunder möts i sina bostadsområden. Vi behöver ha fler vuxna i skolorna och där behöver vi titta på andra tjänster till exempel socionomutbildade som kan hjälpa till att stötta upp i klassrummen och i skolorna.”

Liberalerna

Lovisa Aldrin (L):

”Det måste finnas rätt förutsättningar för lärare att arbeta i skolan. De måste ha bra lokaler, bra material och möjlighet att utveckla sitt lärande, då kommer lärarna att komma till skolorna. Framför allt så måste vi bygga skolor i områden som angränsar till varandra så att man blandar olika skolområden. Sedan måste man jobba med kompensatoriska åtgärder i skolan. Det måste finnas särskilda undervisningsgrupper på varje skola som det gör idag. Det gjorde inte i början av mandatperioden. Det måste finnas flexenheter så man kan gå in och ut i klassrummen. Det måste finnas elevhälsoteam som stöttar upp och behöriga lärare och specialpedagoger”

Moderaterna

Pehr Magnusson (M):

Halmstad ska vara en stad där lärare utbildas, får sitt första arbete, vidareutbildar sig, trivs och stannar kvar. Lärare ska ha goda förutsättningar att utföra sitt arbete genom en god arbetsmiljö, ledning och organisation. De ska få stöd och verktyg för att arbetet ska kunna ske på ett bra sätt. Moderaterna vill ha valfrihet och flera skolor att välja mellan. Om skolor har olika inriktningar så sker en större utjämning utifrån intresse istället för bostadsområde. Alla skolor skall vara bra skolor och ge eleverna möjlighet att nå målen. Förväntningarna på eleverna ska vara höga och alla elever ska utmanas oavsett nivå, även högpresterande. Alla barn har rätt att få sina särskilda behov tillgodosedda av kompetent och behörig personal samt, vid behov, i särskilda lokaler. Undervisningstiden för eleverna behöver öka.

Sverigedemokraterna

Andreas Ahlqvist (SD):

Man ska knyta lärarstudenter till sig tidigt i deras utbildning. Då lär de känna verksamheten och kommer sannolikt vara mer benägna att stanna i kommunen vid avslutat utbildning. Detta kommer ta tid, men när människor gör boendekarriär så kommer segregationen, åtminstone till stor del brytas. De lagkrav som finns måste följas. Uppföljningen behöver vara fullgod för att se till att de barn som har särskilda behov får dessa tillgodosedda.

Kristdemokraterna

Ella Karedmark (KD):

KD vill ha fler vuxna i skolan och elevassistenter som bidrar till att lärare kan fokusera på att lära ut kunskap. Nationellt vill vi höja behörighetskrav till lärarutbildningen och säkerställa likvärdiga lärarutbildningar i hela landet. Vi tror inte att segregationsproblem löses genom att barn ska fördelas ut på olika skolor utan föreslår tvärtom riktade satsningar för att stärka socioekonomiskt svaga områden. Skolorna ska vara bäst där barnen behöver det mest. Det är viktigt att särskilda behov upptäcks tidigt så att bra stödinsatser kan sättas in från början. Alla skolor ska säkerställa att det finns tillgång till mindre undervisningsgrupper för barn med särskilda behov. Nationellt vill KD satsa på fler speciallärare och specialpedagoger.

Vänsterpartiet

Tania Bengtsson (V):

Det handlar om lärarnas och elevernas arbetsmiljö och möjligheter att kunna bedriva undervisning. Tillräckliga resurser så att man kan utföra sitt uppdrag. Vissa skolor behöver fler ekonomiska resurser. Sedan behövs det fler yrkesgrupper, man behöver exempelvis specialpedagoger. Vi är emot det fria skolvalet. Vi tycker att man ska avskaffa marknadskolan och det fria skolvalet. Bostadssegregationen ställer till det, Halmstad är otroligt segregerad. Det handlar om hur vi bygger skolor i kommunen, hur elevområdena ser ut. Det måste finnas tillräckliga resurser och det måste finnas långsiktiga resurser, man måste planera långt, inte bara budgetår. Och det behövs olika yrkesgrupper i skolan.

Miljöpartiet

Amina Boulaabi (MP):

Vi vill göra läraryrket mer värdeskapande och stärka rektorernas pedagogiska ledarskap genom att lärare och rektorer får möjlighet att utvecklas professionellt genom hela yrkeslivet. Därför vill vi stärka kommunens insatser för kompetensutveckling samt arbetsmiljön i skolan. Genom en likvärdig skolgång – mindre barngrupper, fler resurspedagoger, stoppa alla former av diskriminering och vinstjakt i skolan. Tidiga, samordnade insatser till de som har störst behov. Nollvision mot bostadssegregation. Öka kunskapen om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och specialpedagogik generellt.

Centerpartiet

Jessica Geijer (C):

För att öka attraktiviteten för behöriga lärare att arbeta i Halmstads skolor måste vi se till att lärare får möjlighet att fokusera på sitt viktiga kunskapsförmedlande arbete. Det är avgörande för Sveriges framtid att bryta skolsegregationen och Centerpartiet Halmstad ser många möjligheter att göra detta. Centerpartiet Halmstad vill öka skolpersonalens generella kunskap och kompetens om neuropsykiatriska funktionsvariationer (NPF) för att kunna rikta insatser bättre mot denna grupp elever.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Valet 2022 Halland

Mer i ämnet