Elevernas frånvaro kan kopplas till en ångestproblematik, depression eller utmattningssymptom. Foto: TT

Unga bränns ut av skolan

Uppdaterad
Publicerad

Högstadieelever har i dag så mycket i skolan att de riskerar att bli utbrända. I Falkenberg har just nu minst fem högstadieelever varit hemma från skolan i ett år eller längre med utmattningssymptom.

Det är rast på en av högstadieskolorna i Falkenberg. Ljudnivån är påtaglig och elever vittnar om en hög stressnivå. De känner höga krav från både skolan och samhället.

– Nu kommer flera nationella prov och man har fem läxor varje vecka, så man kanske ska ta en paus, säger Mariam Zein, elev i årskurs 7.

Utmattade skolungdomar

Oliver Björk håller med.

– Det är inte bara skolan, utan nu när man har blivit äldre är det mycket annat. Man kan ha det jobbigt hemma, och då blir det bara för mycket när man kommer till skolan. Som sociala medier och att man känner att man måste prestera bra.

Hemma ett år eller mer

Fem elever på högstadier i Falkenberg har just nu låtit bli att gå i skolan i ett år eller längre, visar SVT Nyheters rundringning till skolornas rektorer. En frånvaro som kan kopplas till en ångestproblematik, depression eller utmattningssymptom.

Det är inte någon funktionsnedsättning eller mobbning som ligger bakom frånvaron. Samtliga ska dessutom ha en trygg social situation i hemmet.

Varken Skolinspektionen, Barnombudsmannen eller BRIS har statistik eller erfarenhet om långvarig frånvaro som går att härleda till utmattningssymptom. Men på Högskolan i Halmstad tittar forskare just nu närmare på problematiken med så kallade hemmasittare.                     

”En katastrof för samhället”

De två forskarna Ulf Petäjä och Christopher Kindblad menar att det inte alls är konstigt om elever har så mycket i skolan att de drabbas av utmattningssymptom, lika gärna som att vuxna gör det.

– Det är en tragedi för alla som är inblandade. En katastrof för samhället helt enkelt, säger Ulf Petäjä som är doktor i statsvetenskap.

Mer fritt arbete stressar

Bland annat har forskarna intervjuat rektorer och elevhälsa i olika kommuner och skolor i Halland. Först om ett år ska forskningen vara klar, men redan nu kan de se mönster, säger Ulf Petäjä.

– Sådana som tidigare klarade sig och kunde hantera skolan med stöd på olika sätt verkar nu som att det finns en större risk att de slås ut. Det kan vara på grund av neddragningar av personal, eller att man har ändrat pedagogiken och att det är mer fritt arbete snarare än katederundervisning.

Viktigt upptäcka i tid

De båda forskarna trycker hårt på att de elever som är i riskzonen att bli hemmasittare tidigt måste identifieras och att det är viktigt att skolan ingriper snabbt. Mycket ansvar ligger på lärarna att rapportera.

– Som vi förstår det är det väldigt sällan att någon går i skolan på 100 procent och sedan dagen efter är man borta i ett år. Det börjar med att man är mer eller mindre borta under kortare perioder och då gäller det att upptäcka det, säger Ulf Petäjä.

Läs också: Rebecka stannade hemma i över ett år

Några av de elever som har en mycket hög frånvaro i Falkenberg får nu hjälp av skolan och elevhälsan att komma tillbaka på olika sätt. Vissa elever hämtas till och med av skolans personal i hemmet. Målet är tydligt, att få alla elever som hamnat snett i sin skolgång att hitta tillbaka på rätt spår.

– Skolan har ett jättestort ansvar att hjälpa eleverna att anpassa så mycket som möjligt, säger Maria Nebel som är chef på elevhälsan i Falkenberg.

Anpassad undervisning

Maria Nebel jämför anpassningarna för eleverna med arbetsträning för vuxna som har varit utbrända. I ett fall handlar det om en timmas skola om dagen, i ett annat fall om en skräddarsydd kurs. Men det handlar också om hur man lär ut, till exempel anpassas undervisningen genom att ge eleverna mindre uppgifter åt gången.

– Istället för att man har en hel mattebok framför sig, så jobbar man med en uppgift i taget. Då känner man att man har lyckats med en sak och kan känna sig nöjd med det. Sedan kan man ta tag i nästa uppgift, säger Maria Nebel.

Krav på att vara perfekt

Sandra Alanine i 8:an känner igen sig i bilden att kraven att prestera bra finns där hela tiden. Oavsett om det gäller betyg eller att en bild ska få många tummar upp på sociala medier

– Jag tror att det beror på att folk känner att de måste vara så perfekta som möjligt. Är man inte det så känner man att man inte passar in, säger Sandra Alanine i årskurs 8.

Maria Nebel på elevhälsan i Falkenberg menar att mycket av deras arbete handlar om att få eleven till skolan och att må bra.

– Att må bra är en grund för att kunna lära sig något nytt.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Utmattade skolungdomar

Mer i ämnet