Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Chatarina Mardell, rektor på Östergårdsskolan i Halmstad. Foto: TT/SVTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Unikt projekt ska rädda flickor från kriminella kretsar

När skolans personal hade svårt att nå de unga flickor som blivit allt mer stökiga tog rektorn hjälp av före detta kriminella från Unga Kris. Under ett års tid har det unika projektet haft stor effekt.

Till en början väckte projektet på Östergårdsskolan i Halmstad ett visst motstånd. Både bland personal och föräldrar till elever på skolan fanns de som inte tyckte att barnen skulle umgås med före detta kriminella i skolans lokaler.

Men ganska snart kunde rektorn Chatarina Mardell, personal och föräldrar se positiva effekter.

LÄS MER: Polisen: Tjejer utnyttjas för att gömma droger och stöldgods

– Det är lugnare i våra korridorer. Det är inte så att Unga Kris ska ta arbete från våra lärare men de är goda förebilder som kan möta eleverna i det vardagliga, som att prata om livet i allmänhet. De har tid för saker som lärarna inte har tid för, säger hon till SVT Nyheter Halland.

”Både missbruk och skolk”

Hon beskriver att hon och personalen haft problem med att nå många av de stökigare flickorna på skolan.

– Jag kan ju få tillbaka att ”du vet ju ingenting och du har ingen erfarenhet av detta” och så är det ju. Men de här tjejerna från Unga Kris kan med både kraft och styrka tala om att ”det är inte coolt att leva i de här kriminella kretsarna”, för det vet de någonting om, berättar Chatarina Mardell.

LÄS MER: Larmet: Allt yngre flickor lockas av kriminalitet

Har det negativa beteendet sjunkit ned i åldrarna?

– Absolut, ner till 12 års ålder ser vi flickor som far illa. Det är både missbruk och skolk. De tar också på sig ett utanförskap. Samhället i sig har väl inte gett dem det utanförskapet utan man anammar detta för man tänker att ”jag kan ändå inte bli någonting”.

Varför har man missat de här flickorna tidigare?

– De flyger på något sätt under radarn. De hörs och syns inte så mycket till en början och när de väl gör det så är det ganska sent. Då kanske de redan börjat skolka och de har ett självskadebeteende som man på något sätt inte riktigt tagit på samma allvar som man gjort när det handlar om utåtagerande pojkar.

”Jättebra respons”

Leyla Tatlicioglu från Unga Kris, som är en av initiativtagarna till projektet, säger att de även fungerat som ett stöd för lärarna och fungerat som en länk mellan eleverna och elevhälsan.

– Vi har fått jättebra respons. Jag tror att de uppskattar att vi finns på skolan och har tid att prata med eleverna, lärarna har ju ett stressigt schema, säger hon.

Föräldrar rådfrågar

Förutom att prata med flickor i skolan som av olika anledningar mår dåligt kan det också handla om att motivera eleverna att gå på lektionerna.

– Ofta handlar det om dåliga relationer hemma, att de har dåliga betyg och att de inte får hjälp. Där kan vi sitta och prata i timmar. Och när vi fått tillit hos ungdomen så sprids det vidare till familjen. Många gånger har föräldrarna ringt oss för att rådfråga om sina barn, berättar Leyla Tatlicioglu.

SE MER: Anna om sin tuffa uppväxt – och om viljan att ge tillbaka

Hon förklarar att en stor del i projektets framgång, som enligt både Leyla och Chatarina kan ha räddat många flickor från att hamna snett, är att kvinnorna från Unga Kris inte ses som en myndighet.

– Vi är där för att finnas som en trygghet för dem. Vi är inte där för att ställa krav utan vi ska bara se de här tjejerma. Därför tror jag att vi kan nå ut till dem, säger hon.

”Bra modell”

Rektor Chatarina Mardell säger att hon tycker att utvecklingen bland de unga flickorna, och att problemen sjunker i åldrarna, är otroligt sorgligt.

– Vi måste från alla instanser fånga upp de här tjejerna i tid. Väldigt tidigt. På vilket sätt vi gör det spelar egentligen ingen roll men vi har lyckats med ett bra sätt tillsammans med Kris. Det är en bra modell, säger hon och fortsätter;

– Vi måste uppmärksamma det här problemet och vi får inte sticka huvudet i sanden.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Unga tjejer i kriminalitet

Mer i ämnet