Det är 60 000 fler förstagångsväljare jämfört med det senaste valet, enligt SCB. Att premiärrösta är en stor händelse för många unga.

– Det känns väldigt häftigt att utnyttja. Det är ett privilegium att använda, säger förstagångsväljaren Erik Madsen, som är gymnasieelev i Helsingborg.

EU-valdeltagandet bland unga har historiskt sett varit lågt. Mindre hälften av alla unga under 30 röstade 2019. Omfattande insatser görs för att ändra på det. Olympiaskolan i Helsingborg anordnade EU-valdebatt med bland annat parlamentariker från Bryssel för att få fler att rösta.

– Det här är chansen man har som ung – hur man vill att Sverige och Europa ska vara – att gå och rösta. Det är den viktigaste gärningen man kan göra för sin framtid, säger Arba Kokalari (M), Europaparlamentariker, som deltog i debatten.

Drygt en halv miljon

Totalt får 7,6 miljoner rösta i det svenska Europaparlamentsvalet. Drygt sju procent av alla röstberättigade är förstagångsväljare, 560 000.

Europaparlamentarikern Abir Al-Sahlani (C) deltog också i debatten. Hon menar att de politiska partierna måste satsa mer på att finnas där unga finns och prata om frågor som unga brinner för.

– EU är inte någon annanstans. Vi är EU. Du och jag och alla vi är EU, det sköts inte någon annanstans utan det här gör vi tillsammans, säger hon.

Föräldrar avgörande

Antalet röstberättigade varierar mellan åren beroende på barnkullarnas storlek, men ökar nu igen efter att ha minskat i det senaste valet. Högst andel förstagångsväljare under 2000-talet var 2009.

Enligt SCB är valdeltagandet högre bland de förstagångsväljare som har en pågående gymnasieutbildning, än de som avslutat den. Det viktigaste enligt myndigheten för att en förstagångsväljare ska gå och rösta är att minst en förälder gör det.

Eleven Idun Månefrost var med som konferencier för debatten på Olympiaskolan och vill genom att rösta delta i den demokratiska processen.

– Jag vill ha möjligheten att påverka världen runt om mig.