Stäng

Helsingborg

Tuva Berglund är nio år och lär sig lite fortare än de flesta. Foto: Simon Melin/SVT

Tuva, 11, löser gymnasiematte – fick höra att hon skulle ”bromsa in”

Uppdaterad
Publicerad

Syskonen Tuva och Tilda Berglund har extra lätt för vissa ämnen i skolan och på de vanliga lektionerna satt de mest av tiden. Men en ny sorts undervisning har gjort skolan rolig igen.

På Södra Utmarkens skola i Ängelholm går Tuva och Tilda. Storasystern Tuva är elva år och har flyttat upp till årskurs sex samtidigt som hon läser nians, ja till och med gymnasiematte.

Lillasystern Tilda är nio och läser två årskurser högre matte. Båda är så kallade särskilt begåvade elever.

– Jag fick höra i förskoleklass att jag skulle bromsa in, för vad annars skulle jag göra i nian, säger Tuva Berglund.

I klippet ovan hör du Tuva och Tilda berätta om hur deras skoltid var innan de fick extra anpassning och hur de har det idag.

Tilda Berglund är nio år och läser matte i mellanstadiet. Foto: Simon Melin/SVT

De vill nu att fler kommuner i landet ska ta frågan om särskilt begåvade elever mer på allvar.

– Jag önskar att man gjorde mer för att alla elever som behöver mer anpassning, säger Tuva.

Särskilt begåvade elever

Fem procent av eleverna kan räknas som särskilt begåvade. De behöver många gånger andra utmaningar än sina klasskamrater. År 2010 förtydligades skollagen och där står nu att elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.

De särskilt begåvade eleverna mår bra av att få stora utmaningar utifrån sina styrkor. De behöver lära och diskutera på sin nivå. De behöver också mötas med respekt och acceptans utifrån sina förutsättningar och behov.

Det är inte alltid lätt att uppmärksamma en särskilt begåvad elev eftersom det händer att de underpresterar i skolan, för att passa in eller för att de har tappat lusten att lära.

Källa: Skolverket

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.