– Det känns som om jag straffas för att jag inte tidigare haft hemtjänst, säger Bess Johansson.

Bess Johansson olycka ledde till att hon fick vara på sjukhuset i två veckor. Efter den händelsen ville Bess bo på ett korttidsboende och rehabiliteras där för att sedan återgå till sitt vanliga liv.

– Jag ser det som terapi, att få koka mitt egna ägg och sköta min egna hygien, säger hon.

Vill vara självgående

Men hon fick höra från kommunen att det är hemtjänst som gäller – eftersom hon inte haft det tidigare.

Mikael Mannsdorff, myndighetschef på vård- och omsorgsförvaltningen, menar däremot att en person inte behöver ha fått hjälp tidigare för att kunna få plats på ett korttidsboende. Istället tittar man på individens behov i dagsläget, och huruvida det finns möjlighet att få hjälp i det egna hemmet.

– Har man en person som vill bo på ett korttidsboende och det görs en bedömning att behovet kan tillgodoses hemma, är det klart att det kan skapa en oro. Men där är det viktigt att vi i kommunen gör allt för att det ska kännas tryggt för patienten hemma, säger han.

”Känner mig fullständigt utelämnad”

Bess upplever även att det är fel att en ensam handläggare, som inte träffat henne, kan fatta beslutet om hennes vård.

– Jag känner mig fullständigt utelämnad alltså. Det tar väldigt hårt på mig detta, man orkar inte hur mycket som helst, säger hon.

Mikael Mannsdorff menar att det ibland kan behövas ett fysiskt möte för att kunna göra en bedömning, men att så inte alltid är fallet.

– Vi har verksamhetssystem som gör att vi kan se kartläggningar och konversera med andra professioner runt personen. Då kan det vara så att det finns så pass mycket uppgifter redan, att en telefonkontakt kan räcka för att göra en bedömning och fatta ett beslut. 

I videon får du höra Bess Johansson berätta mer om hur hon känner kring beslutet.