En manlig ordningsvakt står bredvid en soptunna i centrala Helsingborg.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör vad ordningsvakten Lasse tycker om det nya förslaget att han ska få bötfälla nedskräpare. Foto: Emma Rosdahl/SVT

Skräpet kostar 13 miljoner om året – men vilka ska få ge syndarna böter?

Publicerad

Det är olagligt att skräpa ner men nedskräpningen ökar ändå – liksom Helsingborgs kostnader. Nu har miljönämndens ordförande tröttnat. Han vill att ordningsvakter ska få bötfälla skräpsyndare.

Förra året kostade nedskräpningen i Helsingborg 13 miljoner kronor. I hela landet var totalsumman 504 miljoner kronor enligt Naturvårdsverket.

Det är alldeles för mycket, tycker miljönämndens ordförande Amir Jawad (L), som ledsnat på att helsingborgarna fortsätter kasta fimpar och annat skräp trots de många papperskorgarna som kommunen satt upp.

Nu vill han att regeringen ändrar lagen om förbud mot nedskräpning så att också ordningsvakter får lov att bötfälla. Idag är det bara polisen som kan ge böter.

En sådan förändring skulle få tummen upp av ordningsvakten Lasse, som inte vill uppge sitt efternamn.

Och kanske även av polisen.

– Jag ser fram emot en utredning som ser över för- och nackdelar. En fördel kan vara att folk kanske skräpar ner mindre, säger lokalpolischef Karim Ottosson.

Fakta om skräp

Den som skräpar ner i Sverige kan få böter eller fängelse, beroende på hur allvarlig och omfattande nedskräpningen är. Vid mindre allvarliga fall kan polisen direkt skriva ut en bot på 800 kronor, även för den som slänger småskräp på marken, som till exempel cigarettfimpar, tuggummin eller godispapper. 

Det slängs runt en miljard cigarettfimpar på gator och torg i Sverige varje år, och det räknas som det vanligaste skräpet.

Utöver fimpar är det vanligaste ämnet plastprodukter, det slängs 108 ton i hela landet. Plast är ett ämne som kraftigt påverkar vår miljö – det är också det vanligaste skräpet i haven. Det bryts ner väldigt långsamt och kan skada miljön under hela nedbrytningsprocessen. Dessutom dör eller skadas fåglar, fiskar och däggdjur världen över efter att ha fastnat i eller ätit plast som de hittat i våra hav.

Källa: Naturvårdsverket och Helsingborgs stad

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.