Nu bearbetar han inte jorden alls. Ingen plog och ingen harv.

– Vi ska röra jorden så lite som möjligt för att främja mikrolivet och jordhälsan. Jorden är ju den grundläggande förutsättningen för att vi ska kunna bedriva lantbruk och kan jag då förbättra hälsan i jorden så kommer det göra att jag får bättre hållbarhet och bättre lönsamhet i min odling, säger Martin Krokstorp, lantbrukare.

Inga svarta plogade åkrar

När en gröda skördats sås nästa så snabbt som möjligt. Växtföljden är viktig. Förra året växte korn på fältet, nu skördas rapsen och om en månad ska vete sås på samma mark. Utan att plöja eller harva. Åkrarna ska alltid vara bevuxna.

På Martin Krokstorps hektar står inga svarta färdigplöjda åkrar över vintern. I jorden ska det alltid växa något så mikrolivet får mat.

– Så fort det växer nåt så lagrar vi koldioxid från atmosfären. I en svart bearbetad jord sker ingen lagring och där finns ingen mat för mikrolivet och det leder till en långsiktig utarmning. Om vi ska producera mer livsmedel och samtidigt bli bättre på miljö och klimat så är lantbruket en förutsättning på det tåget, säger Martin Krokstorp.

En jordbruksrevolution

Metoden kallas conservation agriculturen, en kombination av konventionellt och ekologiskt jordbruk. Peter Sylwan är agronom och författare och han menar att detta är en oundviklig jordbruksrevolution som kommer ge bättre skördar och vara ett verktyg för för att få en bättre miljö.

– Vi måste ta tillbaka koldioxiden ur atmosfären och stoppa ner den i marken igen och det kan man göra om man odlar på det här sättet. Så detta är smart ut miljö- och klimatsynpunkt. Men också smart för den biologiska mångfalden och för skörden. Så detta är win-win för alla, avslutar Peter Sylwan.