”Om man har funktionshinder som gör att man nästan blockeras när man sitter i en rättssal så är frågan om man hade kunnat ha rättegången på ett annat sätt, säger advokat Therese Ståhlnacke. Foto: SVT

Advokatens larm: Funktionsnedsatta riskerar missgynnas i rättssalen

Uppdaterad
Publicerad

Personer med funktionsnedsättningar kan missgynnas i förhörssammanhang i tingsrätten. Det menar målsägarbiträdet till den tonårsflicka som utsattes för vad tingsrätten bedömde var en oaktsam våldtäkt av sin färdtjänstchaufför.

På måndagen dömdes en man i 30-årsåldern för en oaktsam våldtäkt mot en tonårsflicka med funktionsnedsättningar som han var färdtjänstchaufför åt. Våldtäkten ägde rum i bilen under en körning och bekanta till mannen ska också ha kommit till platsen och haft sex med flickan. 

Mannen hade åtalats för två fall av grov våldtäkt, vilket inkluderade en händelse som ägde rum kort efter händelsen i bilen. Den händelsen friades han dock från trots att både flickan och mannen och överens om att den ägt rum. Anledningen är att rätten inte ansåg det bevisat att flickan inte hade sex frivilligt.

Detaljfattig berättelse

Av domen framgår att flickan inte kunnat berätta spontant om händelserna samt att hennes svar varit fåordiga och detaljfattiga. Det gör hennes uppgifter svåra att värdera och skapar osäkerhet om vad som egentligen utspelat sig, enligt domen. 

Men dessa saker har sin förklaring i flickans funktionsnedsättning, enligt henne målsägarbiträde.

– Om man har funktionshinder som gör att man nästan blockeras när man sitter i en rättssal så är frågan om man hade kunnat ha rättegången på ett annat sätt, säger advokat Therese Ståhlnacke, som företräder flickan.

– Normalt sett klarar hon inte av att gå i skolan eller åka buss för hon är rädd att människor ska komma fram och prata med henne. Att då kunna svara på frågor och lämna en detaljerad berättelse i en rättssal är i det närmaste omöjligt, menar jag.

Så hanteras funktionsnedsatta

Nicklas Söderberg är chefsrådman i Helsingborgs tingsrätt. Han var inte domare i det aktuella våldtäktsmålet men delar målsägarbiträdets bild av att personer med funktionsnedsättningar kan missgynnas i förhörssammanhang.

– Funktionsnedsättningen riskerar att påverka hur vi bedömer den personens utsaga, det är ofrånkomligt, säger han.

”Kan ha haft en tuff tid”

Han berättar att det finns olika typer av personer som kan ha svårt att föra fram sin talan i rätten av olika skäl. Det kan handla om funktionsnedsättningar men också att personen är ett barn, helt enkelt haft en tuff tid eller att ämnet är känsligt.

– Det vi måste komma ihåg är att när tingsrätten kommer fram till att en viss förhörsutsaga inte kan ligga till grund för långtgående slutsatser, så behöver inte det betyda att vi tror att berättelsen är osann, säger Nicklas Söderberg.

– Men i den andra vågskålen ligger ju den tilltalades intresse av att bara bli dömd om det finns övertygande bevisning.

Så kan tingsrätten underlätta förhör

Det finns idag inga allmänna riktlinjer för hur svenska domstolar ska ta hänsyn till exempelvis funktionsnedsättningar eller andra saker som kan påverka ett förhör, men det finns verktyg som rättens ordförande kan använda för att underlätta för förhörspersonen.

Det kan handla om att ha pauser, säkerställa ett bra samtalsklimat, låta förhörspersonen ta sin tid, begränsa antalet åhörare under förhöret eller låta vissa speciella personer lämna salen under just det förhöret.

Våldtäkt och oaktsam våldtäkt

Våldtäkt innebär att en person tvingar en annan person till samlag eller jämförbar sexuell handling genom våld eller hot. Man kan dömas för våldtäkt om man utför en sådan handling utan att den andra personen givit sitt samtycke eller om man utnyttjar att den andra personen inte kan värja sig på grund av exempelvis berusning. Våldtäkt kan ge fängelse mellan två och sex år. Om brottet bedöms som grovt kan det ge mellan fem och tio års fängelse.

Oaktsam våldtäkt innebär att man kan dömas för våldtäkt om man varit grovt oaktsam i frågan om den andra deltar frivilligt eller inte. Oaktsam våldtäkt kan ge upp till fyra års fängelse.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.