Allt färre väljer att bli jourhem eller familjehem. Bristen gör att kommuner tvingas anlita familjehem genom konsultstödda företag som kostar betydligt mer än de direktanställda kommunala familjehemmen.

Irene Kunosson har arbetat både direkt genom kommuner och via privata företag och hon säger att det är en tydlig skillnad.

– De privata företagen erbjuder mycket högre arvode som kommuner inte kan konkurera med. Dessutom har de bättre resurser och kan därför vara mer tillgängliga än kontaktpersoner på kommunen, säger Irene Kunosson.

I Landskrona arbetar socialförvaltningen aktivt för att möta familjehemmens behov.

– Vi har delat in socialsekreterarna i olika grupper för att erbjuda de egna familjehemmen mer stöd, säger enhetschef barn och unga i Landskrona stad, Sara Håkansson.

Antalet omplaceringar av barn ökar inte

Enligt de nordvästskånska kommunerna som SVT pratat med beror bristen på familjehem inte på att antalet omplaceringar av barn ökar utan på att inställningen hos gemene man har förändrats.

Varför tror du att allt färre väljer att bli familjehem?

– Det är en komplex fråga. Det finns mycket som talar för att bli familjehem men även mycket som talar mot. Men jag tror att vi svenskar har en hög integritet och tycker det är känsligt att öppna upp våra hem för andra, säger Irene Kunosson, och fortsätter:

– Men jag vill hjälpa andra och tycker att det är mitt ansvar. Det är inte barnets fel att det hamnat snett och när man ser framstegen de tar och känslan av att det går bra – det finns ingenting som kan mäta sig med det.

Hör mer om livet som familjehem i klippet ovan.