• Viktigt meddelande:

    Information om skogsbränder på flera platser i landet Läs mer

Terpenhalterna följs på mätstationen i Hyltemossa. Foto: Hans Larsson

Granskog kan minska globala uppvärmningen

Doften av solvarm barrskog är för många essensen av svensk sommar. Men växtgasen terpen, som är det du känner i näsan, kan så mycket mer. Kanske kan den rentav hjälpa oss kyla av en allt hetare planet.

Vi är på Lunds Universitets mätstation Hyltemossa utanför Perstorp där två höga torn reser sig ur granskogens djup. Här studerar forskare från Lund utsläppen av skogens egna kolväten, terpener, och hur de partiklar de avger påverkar klimatet. Påverkan sker på två plan, dels genom att partiklarna i sig har förmåga att reflektera solljus tillbaks mot rymden, dels genom att de hjälper till att bilda moln.

Vilken typ av skog har betydelse

Eftersom Sverige täcks till 70 procent av granskog finns därmed åtminstone en teroretisk möjlighet att öka skogens avkylande effekt och på så vis motverka den globala uppvärmningen. 

– Olika typer av granar släpper ut olika mängder terpen. Därför har det i detta sammanhang stor betydelse vilken typ av skog man planterar men också hur man bedriver själva skogsbruket, berättar Adam Kristensson, kärnfysiker vid Lunds Tekniska Högskola och samordnare för det europeiska forskningsnätverket Actris kring mätningar av luftburna partiklar och kortlivade gaser.

”Behövs en helhetsbild”

Forskningen är i sin linda, men terpenerna nämns allt oftare som ett potentiellt verkningsfullt motmedel mot de ständigt stigande halterna av koldioxid i jordatmosfären. Nyligen pekade vetenskapsrådet ut Hyltemossa som en så kallad prioritererad forskningsinfranstruktur.

– Det blir alltmer tydligt att det inte bara är koldioxid vi ska fokusera på. Det behövs en helhetsbild av hur utsläpp och olika ämnen i naturen förhåller sig till varandra, säger Thomas Holst, forskare i naturgeografi och ekosystem.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer