– Det är mångmiljonbelopp det handlar om, säger HH-Ferries vd, Henrik Rørbæk.
Årligen får Sjöfartsverket in ungefär en miljard i farledsavgifter som rederierna betalar, en summa som från och med i år höjts med mellan 75 och 100 miljoner kronor. Av de pengarna så används nästan 60 miljoner kronor till att ge rabatt till de rederier som minskar utsläppen i haven.
HH-Ferries som kör färjetrafiken mellan Helsingborg och Helsingör är ett av dem. Rederiet har investerat 300 miljoner i att göra Aurora och Tycho Brahe batteridrivna och minimera färjornas miljöpåverkan.
– Vi har haft en strategi där miljö är viktig, därför har vi fått maximerad rabatt, säger Henrik Rørbæk.
Fler ska få del av kakan
2014 fick 37 fartyg dela på 58 miljoner kronor för att de minskade utsläppen av kväveoxider. I snitt innebär det 1,5 miljoner i rabatt per fartyg. Men enligt det det nya förslaget som är tänkt att träda i kraft första januari 2018, så ska rederierna få rabatt för fler utsläppsminskande åtgärder.
– Vi byter miljöincitament. Istället för att bara titta på kväveoxid tittar vi på fartygens hela miljöpåverkan, säger Sven Carlsson, chefsstrateg på Sjöfartsverket.
Konkret innebär det att 104 fartyg får dela på 69 miljoner kronor vilket ger ett snitt på 0,7 miljoner kronor per fartyg, för HH Ferries del betydligt mindre än tidigare.
– Den investering vi har gjort får vi mindre rabatt för nu och det är vi förvånade över. Det är synd att incitamenten försvinner, säger Henrik Rørbæk.
Vill få till mer pengar
Föreningen Svensk Sjöfart har reagerat kraftigt på det nya förslaget.
– Vill man öka innovationskraft måste man införa mer medel till de som är innovativa och inte mindre, säger Pia Berglund, vd för Svensk Sjöfart.
Men Sven Carlsson anser att det är ett delat ansvar.
– Det är inte Sjöfartsverkets roll att bekosta den här typen av miljöförbättrande åtgärder själv. Det är ju det gemensamma incitamentet som driver den här typen av utveckling och de gemensamma åtgärderna från redarna, staten och hamnarna.
Men Pia Berglund tror att förslaget som väntar på att få godkänt av EU-kommissionen kan få konsekvenser för framtida miljöarbete.
– Det finns risk att det stannar av. Det finns inga incitament att göra det om man inte får en rejäl rabatt, säger hon.