Möllan stod klar 1798 och användes fram till 1950, då den siste möllaren slutade.

– När jag var fjorton år körde jag med häst och vagn och fick vår säd mald här. Möllaren hette Nils Persson, säger Sven-Åke Jönsson, som idag är ledamot i Kulla Gunnarstorps möllekommitté.

TV: Följ med in i Kulla Gunnarstorps mölla

Har kvar sitt ursprung

Kulla Gunnarstorps mölla är en typisk ”holländare”, men till skillnad från de flesta andra av den typen har den här möllan en båthätta i stället för en lökformad hätta. I alla väsentliga delar har den kvar sitt ursprungliga utseende, både exteriört och interiört.

Men det är svårt och framför allt dyrt att underhålla och reparera den. Det krävs många frivilliga insatser.

– Det har varit svårt ibland att få ihop pengar. Vi har haft loppmarknader i många år, och vi har tiggt pengar. Men nu är den K-märkt, och då får vi hjälp av länsstyrelsen, säger Sven-Åke Jönsson.

Kunskap mellan generationer

Det krävs också kunskaper, och dessutom att de förs över mellan generationerna. Nyligen har Kulla Gunnarstorps Möllekommitté fått en ny och yngre ordförande i Sussi Wensmark.

– Jag tycker det är jätteviktigt att vi bevarar vår kultur och att vi fångar upp den kunskap som den äldre generationen har. Jag är engagerad i barn på fritiden, och det är viktigt att vi kan dem den kunskapen, säger hon.

Renoveringsbehov

Just nu pågår målningsarbeten på möllan. Och då passar man också på att byta trasiga så kallade stickor på fasaden, små trästavar som tillsammans ger ett karakteristiskt utseende.

– Vart femte till tionde år måste man måla, och eftersom möllan är K-märkt får vi bara använda linolja, terpentin och tjära, säger Göran Boson, som är engagerad i renoveringsarbetena.

Vid tjänlig vind kan kvarnstenarna fortfarande snurra, men någon regelbunden malning av mjöl förekommer inte längre.