Insatser för att motverka hedersförtryck – kulturella normer som begränsar framför allt flickors och kvinnors frihet – måste sättas in tidigt.

Det menar Annicka Olsson, som är hederssamordnare i Helsingborg sedan i april.

– Arbetet mot hedersproblematik har varit så fokuserat på grundskolan och tonåringar, men vi behöver börja tidigare med förebyggande arbete.

– Redan i förskolan kan man se att barn begränsas. Det kan handla om att pojkar inte får klä ut sig och inte får uttrycka känslor, medan flickor kan hindras från att klättra för att inte riskera att mödomshinnan ska spricka, säger hon.

”Ett utbrett problem”

Enligt Eva Koltai Arthursson, biträdande chef för Elevhälsan i Helsingborg, finns ingen siffra över hur många unga som lever under hedersförtryck i Helsingborg.

– Vi har inga siffror, men det är ett utbrett problem och vi behöver göra mer.

– När det gäller det åtgärdande arbetet gör vi mycket bra: från det att en orosanmälan kommer in till det att stödjande insatser sätt in. Men när det gäller förebyggande insatser kan vi göra mycket mer, säger Eva Koltai Arthursson.

”Ingen quickfix”

Personal på en förskola i Elineberg i Helsingborg har nu genomgått en utbildning om hedersförtryck.

Och fler utbildningsinsatser är nu att vänta. Mycket finns att göra för Annicka Olsson, vars tjänst som hederssamordnare bara sträcker sig över ett år.

Tjänsten finansieras med pengar från länsstyrelsen och hon hoppas på att det blir en förlänging.

Vad vill du åstadkomma?

– Jag vill se öppna vägar inom verksamheterna, och jag vill att kunskaperna ska komma ut till förskolor och skolor. Ingen anställd ska känna att de sitter ensamma i det här, det finns stöd för anställda – men även för de familjer som behöver det, säger hon.