Kontaktledningarna ska klara hastigheter på 320 kilometer i timmen. Foto: Trafikverksskolan

I Ängelholm testas nya kontaktledningar för höghastighetståg

Publicerad

I Ängelholm finns det enda järnvägsområdet där Trafikverket kan testa framtidens järnvägssystem utanför trafik. I veckan var de på plats för att prova ut framtidens kontaktledningar som klarar hastigheter på 320 kilometer i timmen.

Det var närmare 30 år sedan Trafikverket senast utvecklade ett kontaktledningssystem med en maxhastighet på 250 kilometer i timmen. Livslängden är cirka 50 år, så det gäller att planera för framtiden när ett nytt tas i bruk.

– Nu tar vi fram ett system som i första hand ska användas på den planerade Ostlänken, men även på andra delar där vi i framtiden skulle kunna växla upp till höghatighetståg, berättar Peter Larsson som leder projektet på Trafikverket.

De nya ledningarna klarar 320 kilometer i timmen vilket motsvarar kraven för en eventuell framtida höghastighetsjärnväg.

Ledningarna blir skållheta

Ledningarna kommer att vara grövre för att kunna överföra den effekt som behövs till de snabba tågen. Utmaningen är att de kan bli mycket heta, uppemot hundra grader vid varma sommardagar då trafiken går tät.

– Utmaningen är att elledningarna måste vara effektstarka så att tågen kommer upp i hastighet. Det gör att de dels blir grövre och därmed tyngre, men också längre på grund av hettan, berättar Peter Larsson som leder projektet.

I veckan har ledningarnas egenskaper testats i riktig miljö på Ängelholms bangård vid trafikskolan, det enda stället i landet där den typer av tester går att genomföra utan att påverka trafiken.

– Nästa steg blir att utvärdera och därefter bygga ledningarna på någon sträcka i det riktiga järnvägsnätet, säger Peter Larsson.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer