Översvämningar i Malmö. Snöstorm på Österlen. Stor skogsbrand i Värmland. Orkanen Gudrun som slog hårt mot hela Skåne. Enorma mängder regn i Bjuv och Åstorp. Terrorattentatet i Stockholm.

Det finns olika sorters kriser och katastrofer. Men hur många hushåll klarar sig själva i tre dygn om till exempel en våldsam storm slår ut strömmen, om det inte går att komma ut på grund av snömassorna, om vattnet är förorenat, om samhället inte omedelbart kan hjälpa?

Klimatförändringar

Det kommer att diskuteras under den landsomfattande krisberedskapsvecka som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap drar igång på måndag – för första gången. Klimatförändringar som för med sig våldsammare väder och en ökad oro i världen är faktorer som lett fram till ett behov av att fästa uppmärksamheten på hur medborgarna själva kan klara sig.

– Jag vill att alla ska tänka till hur de ska förbereda sig om något händer, säger Sofia Skoglund som arbetar på Landskrona räddningstjänst med krisberedskap.

Bra att ha

Hon packar upp räddningstjänstens låda med de saker som kan vara bra att ha hemma om det blir kris. En varm filt, värmeljus, batterier till en ficklampa och en radio, tändstickor, torkad och konserverad mat, vatten...

Och ett stormkök. Sofia Skoglund öppnar en burk och värmer den direkt på stormköket.

Är medborgarna generellt bra på krisberedskap?

– Kunskapen har ökat, men inte fullt så mycket som man kan önska, säger Sofia Skoglund.

Lätt förtränga

Vi pratar kris och beredskap med några personer som bor i och utanför Landskrona.

Elisabeth Freij säger att hon nog har det mesta hemma som behövs vid en katastrof.

– Men man förtränger lätt att det kan hända saker, säger hon.

Lars Solve berättar att han har frysen full med mat.

– Men om strömmen går? Då är det kris, säger han.

Eleonor Andersson har visserligen konservburkar hemma i skafferiet.

– Men inte så det räcker för att klara en katastrof. Det kanske man borde fundera över, säger hon.