Terrasstrapporna byggdes 1903 och renoverades under 1980-talet. Precis som idag gjordes under 1980-talet markarbeten för att avlasta murarna från grundvattnets tryck.

– I och med att det redan grävts här så trodde vi inte att vi skulle hitta något i marken, säger Georg Hermann, byggnadsingenjör vid stadsbyggnadsförvaltningen.

Men det gjorde de.

Spår av gamla boplatser

– Vi grävde ner en ny brunn norr om Kärnan. Då hittade vi keramikskärvor, så kallad svartkeramik, säger Georg Hermann.

Det bekräftas av Per Sarnäs, arkeolog som jobbat på uppdrag åt Helsingborgs stad, under grävarbetet.

– Det var en vanlig keramik på 1100- och 1200-talet. Ingen rikemansservis, den användes av alla och kan ha använts av soldater som försvarade borgen som fanns på platsen innan Kärnan byggdes, säger Per Sarnäs.

Kulor från danskkrigen

I samband med schaktningen hittades även tre muskötkulor, det vill säga kulor från ett eldhandvapen.

– De hittades i en av vallgravarna som grävdes under senare delen av 1600-talet. Vallgraven fylldes senare igen och murarna revs, säger Per Sarnäs.

Något känt krig mot danskarna utspelade sig inte i Helsingborg under senare delen av 1600-talet.

– Kulorna kan möjligtvis ha använts i någon av krigen och hamnat i vallgraven senare, det vet jag inte. Eller så användes de i något annat syfte, det var ju en rätt våldsam tid.

Relativt vanligt med musköter

En av kulorna är, enligt Per Sarnös, avfyrad.

– Det ser man på att den är intryckt. De andra två tror jag att någon har tappat.

Även skelettdelar från grisar har hittats, bland annat en grisbete. Dåtida tamgrisar var mer lika dagens vildsvin.

Skelettdelarna, liksom keramiken, bedöms härstamma från boplatserna som fanns på platsen innan Kärnan byggdes.