Torgny Lindau, 37, är uppvuxen i Perstorp och leder det lokala utbrytarpartiet Perstorps Framtid (PF).

Sedan valet förra året styr han kommunen i en brokig koalition med M, C, KD och MP.  Lindau pekar på sin skärm och förklarar var det ska byggas nya bostäder.

– Det händer bra saker i Perstorp nu. Vi gör historiska satsningar, säger han.

”Händer bra saker”

Pengarna kommer dels från det nya kommunala utjämningssystemet. I reda pengar blir det 10 miljoner kronor nästa år till kommunkassan.

Perstorp får även del av den statliga miljardsatsning som ska motverka segregation i landets 32 mest socioekonomiska utsatta kommuner. Nära 7 miljoner handlar det om nästa år.

– Vi kan nu permanenta vårt mobila team för ungdomar. Vi bygger till vårt särskilda boende, vi bygger nya lokaler på vår högstadieskola och vi skapar nya förskoleavdelningar, säger han.

– Och så spikar vi fiberutbyggnad på landsbygden, säger han.

Inflyttningen till Perstorp har varit stor efter flyktingkrisen 2015, och numera finns det faktiskt en bostadskö.

Nya bostäder mitt i byn

På datorskärmen zoomar Lindau in på något som ser ut som en ödetomt, bara ett stenkast från torget.

– Här ska det byggas ett 40-tal lägenheter och ett 20-tal radhuslägenheter, säger han. 

Flera företag är intresserade av att satsa i Perstorp, nämner Lindau. Men han vill inte gå in på vilka det handlar om.

Arbetslösheten på över 13 procent är dock ett fortsatt problem. Liksom att drygt 20 procent är bidragsförsörjda.

Kemiinudstribranschen har ungefär halverats på några decennier. Kraven på utbildning är avsevärt högre i dag, och många av de anställda på industriparken är inpendlande från andra orter.

– Vi gör stora insatser för att få folk i arbete. Men det är en oviss tid nu i och med Arbetsförmedlingens pausade ombildning, säger han.