Alice och Oscar var de vanligaste namnen för flickor och pojkar under förra året, enligt SCB:s statistik. Många föräldrar väljer klassiska namn som är internationellt gångbara, medan andra vill ha riktigt ovanliga namn till sina barn.

Tamlina Holmqvist, 22, i Perstorp säger att hon ruvade på namnet Nihm under flera år – långt före dottern ens var påtänkt – och att det kommer från den tecknade filmen ”Brisby och Nimhs hemlighet” om en skogsmus som får hjälp av råttor för att rädda sin sjuke son. Först tänkte hon döpa sin adopterade hund till Nihm, men bestämde sig för att spara namnet till framtiden.

– Den var en av mina favoritfilmer som barn. Många frågar om det är en pojke eller en flicka, men då svarar jag att det är en Nihm. Hon är mycket mer än ett kön, hon är en individ, säger Tamlina Holmqvist.

Valde Tupaq

Hon vet hur det är att växa upp med ett ovanligt namn – Tamlina är en kvinnlig variant av Tamlin som är en demon i den norska fantasyserien ”Isfolket”, som bygger på boken ”Sagan om Isfolket” av den svenska författaren Margit Sandemo.

– Folk brukar inte uttala mitt namn, så ibland har jag velat byta. Men det är okej att vara annorlunda, man blir ihågkommen och behöver inte bli inslängd i ett fack, säger hon.

Jesper Klemedsson, 32 i Lund, har en svensk-peruansk fru. De gav sin andre son tilltalsnamnet Odin efter den fornnordiska guden, och Tupaq i andranamn efter den peruanska 1700-talsrevolutionären Túpac Amaru som gjorde uppror mot spanjorerna.

Svensk-peruansk mix

Under förra året fick 25 pojkar tilltalsnamnet Odin – men bara ett tjugotal män och pojkar i Sverige har varianter på Tupaq i namnet. Jesper Kledemsson säger att de egentligen inte var ute efter ett ovanligt namn.

– Vi ville ha både det fornnordiska och peruanska, eftersom han är en blandning av båda. Odin offrade sitt öga för kunskapen, han står för nyfikenhet i motsats till hur han i dag har kidnappats av extremhögern och används som en symbol för intolerans och rasism, säger Jesper Klemedsson.