Tidigare har det endast varit fartyg som är 90 meter eller längre som varit tvungna att anlita lots i svenska lotsleder. Men sedan december 2023 innefattar lotsplikten även fartyg som är minst 70 meter långa.

Det leder i sin tur till att det är fler fartyg som ska anlita lots och även om regelverket är nytt märks det redan skillnad.

– Hela december har vi sett en kraftig ökning av lotsning av fartyg i segmentet 70-90 meter. Det har varit en hundraprocentig ökning för oss i Helsingborg, säger Björn Andersson som arbetar som lots i Helsingborg.

Öppnar för undantag

Även om de nya reglerna skärpt lotsplikten öppnas även möjligheter för undantag, för fartyg som uppfyller vissa krav. Det kan handla om kompetens ombord, erfarenhet eller fartygets funktion och utrustning.

Dessutom vägs lotsledens risknivå in i om ett fartyg får undantag, en risknivå om Transportstyrelsen fastställt.

– Det finns en kritik mot hur Transportstyrelsen kommit fram till riskbedömningarna av lotslederna. Den riskbedömningen tycker de flesta lotsare, inklusive mig själv, varit undermålig, säger Björn Andersson.

”Behövs en större organisation”

I Öresund har exempelvis varken vindar eller strömmar varit en faktor när risknivån fastställts till en tvåa på en fyrgradig skala, något som Björn Andersson menar kan vara problematiskt.

Johan Skogwik, chef för sektionen sjötrafik på Transportstyrelsen, menar dock att organisationen inte är byggd för att kunna ta med sådana faktorer i bedömningen.

– En ström eller en vind är inte konstant, utan det är mer dynamiska aspekter som varierar över tid. Så vi har haft svårt att kunna omhänderta det, säger han och fortsätter:

– Även om regelverket går mot en mer riskbaserad lotsplikt än tidigare, ser vi att vi inte når hela vägen fram. För att nå dit behöver det finnas en betydligt större organisation som kan omhänderta de här aspekterna i en dygnet runt-verksamhet.

Följ med Helsingborgs lotsar ombord i Öresund i klippet ovan.