Helsingborg

Per Muhr är en del av skogsgruppen i Kullabygdens ornitologiska förening. Han berättar om sina fynd efter en inventering. Foto: Erik Danielsson

Åsikterna går isär – rödlistade arter i farozon

Uppdaterad
Publicerad

Flera rödlistade fågelarter hotas om Tursköpsskogen blir betesmark. Det menar menar Kullabygdens ornitologiska förening som hoppas att området istället blir naturreservat.

Markägaren vill göra om skogen till betesmark och har ansökt till länsstyrelsen om att få glesa ut skogen. Men Kullabygdens ornitologiska förening (KOF) har gjort en inventering av skogen – som visar på 25 rödlistade fågelarter, varav sju har skogen som häckningsplats.

Utöver fågellivet hittades flera andra hotade djur, växter och insekter, som enligt KOF kan drabbas om skogen glesas ur.

Viktig plats för flyttfåglar

– Tursköpsskogen är en viktig ädelskog som spelar stor roll för djurlivet. Senast idag såg vi en kronhjort här, och de är inte vanliga i den här delen av Skåne. Skogen ligger också i en av Sveriges viktigaste stråk för flyttfåglar. De vilar och äter här innan de korsar sundet, säger Per Muhr från Kullabygdens ornitologiska förening.

Inom de närmsta veckorna räknar Länsstyrelsen i Skåne med att ta beslut om vad som ska hända med skogen.

– Vi tittar på de naturvärden som finns på platsen och gör en bedömning utifrån det, och i det här fallet finns det höga naturvärden på platsen. Sen gör vi en avvägning utifrån markägarens intresse att bruka sin mark, säger Helena Holmgren, verksamhetschef på Naturprövningsenheten.

Inte negativt för skogen

Dag Hermansson, som äger marken, menar att det inte är negativt att göra om skogen till betesmark.

– Tvärt om, det håller efter sly och annat. Vill de inte att detta ska bli betesmark får de väl arrendera marken av mig. För i nuläget har jag ingen avkastning på den, säger han.

I videon hör du på vilket sätt båda parter kan få gehör av Länsstyrelsen.

Fakta om rödlistning

Rödlistning handlar om att bedöma arters risk att dö ut (populationsminskning).

En vanlig art kan alltså bli rödlistad trots att man ser den överallt på grund av att populationen minskat kraftigt.

För att arter ska bedömas på liknande sätt finns ett antal kriterier som avgör vilken kategori arten hamnar.

A Populationen minskar kraftigt

Minst 15 % populationsminskning under 10 år eller tre generationer.

B Population med begränsad utbredning som minskar

Litet utbredningsområde (<40 000 km) eller liten förekomstarea (<4 000 km).

Samt minst 2 av 3 underkriterier:

1. Kraftig fragmentering eller få lokalområden, 2. Fortgående minskning, 3. Extrema fluktuationer dvs. att det varierar mycket.

C Populationen är liten och minskar (<20 000 individer).

D Populationen är mycket liten (<2000 individer) eller har mycket begränsad förekomstarea (<40) km. Vilket gör arten känslig för påverkan eller slumpfaktorer. Inte nödvändigtvis någon pågående minskning.

E Utdöenderisk i siffror Kvantitativ analys av utdöenderisk, Population Viability Analysis (PVA), indikerar minst 5 % risk att arten dör ut inom 100 år.

Källa: artdatabanken.se

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.