Helsingborg

Polisen skapade ett konto på Snapchat och kontaktade säljaren. När de möttes upp greps säljaren och det kokain som han sålde togs i beslag. Foto: Polisens förundersökning

Sålde kokain via Snapchat – polis låtsades vara köpare

Uppdaterad
Publicerad

En 21-årig man sålde kokain via Snapchat i Ängelholm i början på förra året. Men det var en polis som låtsades vara en köpare och mannen greps på platsen. Nu döms han vid Helsingborgs tingsrätt till två månaders fängelse.

Det var efter ett tips från allmänheten, om att någon sålde narkotika via Snapchat, som polisen skapade ett konto och tog kontakt med användaren.

Polismannen fick flera erbjudanden om att köpa narkotika och efter beslut från åklagare bestämde polisen tid och plats för köp med säljaren i slutet av februari förra året. De möttes upp och kokainet som beställts lämnades över. Därefter greps mannen på plats av polisen.

Den 21-årige mannen åtalades sedan vid Helsingborgs tingsrätt både för att ha hanterat narkotikan och för att ha sålt den.

Använde brottsprovokation

Enligt tingsrätten har polisen använt brottsprovokation och det har utretts vilken betydelse detta har haft för att 21-åringen skulle begå brottet.

Rätten anser att polisen agerat återhållsamt och 21-åringen varit drivande i att få till försäljningen. Man anser också att mannen skulle gjort sig skyldig till liknande brott även utan polisens provokation.

Därför döms nu mannen vid Helsingborgs tingsrätt till två månaders fängelse för narkotikabrott.

21-åringen har erkänt brottet.

Samtidigt frias en 22-årig man som var med vid tillfället. Däremot döms han för andra fall av narkotikabrott till fyra månaders fängelse. Han har nekat till brott.

”Viktig signal till kriminella”

Polischef Karim Ottosson säger att polisen bara använder metoden att provocera när åklagaren tillåter det. Och då handlar det nästan uteslutande om narkotikahandel som upptäcks via sociala medier.

– Det här är också en viktig signal till den kriminella världen, att de inte kan känna sig trygg med att kunden verkligen är en äkta kund och inte en polis i andra ändan.

Då får en polis provocera brottslighet

Det är tillåtet att framkalla en brottslig handling – men inte att väcka den brottsliga viljan. Så kan man sammanfatta polisens rätt att använda provokation i sina utredningar. I rättsliga sammanhang talar man ibland om bevisprovokation, att polisen försöker få fram bevis.

Chefsåklagare Aleksander Cronenberger i Helsingborg tar ett exempel: Polisen vet att en lastbil med narkotika är på väg hit från Europa. Man låter lastbilen passera gränsen och fortsätta och på så sätt kan polisen se vart den är på väg. På så sätt provoceras en mottagare fram – som kan gripas och åtalas.

Mathias Larsson, senior åklagare på Södra Skånes åklagarkammare, talar om tillåten respektive icke tillåten provokation som utredningsmetod.

– Det handlar om att ingen får provoceras att begå brott som inte skulle ha begåtts utan polisens agerande, säger Mathias Larsson.

I fallet med den dömda 21-åringen i artikeln ovan bedömde åklagare och tingsrätt att han skulle ha begått ett brott även utan polisens provokation. Tingsrätten ansåg också att 21-åringen därmed fick en rättvis rättegång. De två begreppen har också framhållits som väsentliga i de beslut som EU-domstolen fattat kring ämnet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.