– Massavlivningar måste i princip ske för att stoppa smitta i dag, så som industrin ser ut. Det går inte att förebygga smitta, säger Anna Harenius, sakkunnig på organisationen Djurens rätt.

Fågelinfluensa. Salmonella. Newcastlesjuka. Tre allvarliga sjukdomar hos fjäderfän som har tvingat djurindustrin att avliva knappt 5,9 miljoner höns och kycklingar under perioden 2014-2023, enligt Jordbruksverkets statistik.

– Vi ser en ökning i antalet utbrott generellt. Vi har ett gott djurhälsoläge, men det finns hela tiden saker som utmanar det, säger Maria Nöremark, biträdande statsepizootolog på Statens veterinärmedicinska anstalt.

”Tragedi”

I slutet på maj avlivade en gård i Helsingborgstrakten 230 000 värphöns. I fjol avlivades 1,9 miljoner hos Sveriges största äggproducent.

– Det är en jättepåverkan när man drabbas och alla höns måste tas bort. Det är en oerhörd tragedi och väldigt ledsamt för hela näringen, säger Marie Lönneskog Hogstadius, verksamhetsledare på branschorganisationen Svenska ägg.

Ser ni de stora anläggningarna som ett systemfel som måste förändras?

– Det där är något för myndigheter att reglera, det är inte något som vi i branschen gör, utan vi har fri företagsamhet och företagare som har velat växa. Reglerna har tillåtit företagen att göra det.

Skattepengar

Två tredjedelar av alla avlivningar har skett på grund av salmonella.

– Det som särskiljer kyckling- och äggindustrin från andra är att det är så många på en och samma yta. Det går inte att få bort smittan. Det är inte bra för någon. Djuren dör, det är kostsamt för företagen och det är kostsamt för skattebetalarna, säger Anna Harenius på Djurens rätt.

Vid smittbekämpning går staten in och har de senaste åren lagt hundratals miljoner kronor på ersättningar.

– En del i att man som djurägare ska anmäla och höra av sig är att man då inte också ska få en stor ekonomisk förlust. Utan där går staten in och bekämpar men också kompenserar till del, säger Maria Nöremark.