Jordbruksverkets varning om vilka områden som är högriskområden inkluderar samtliga skånska kommuner. Lantbrukare i de utpekade områdena måste anpassa sin verksamhet för att minimera risken för smitta, men det är inget nytt i Skåne eftersom det är hög risk året om.

– Det vi ser med fågelinfluensa är att det stannar kvar i den vilda fågelpopulationen året om, men det som gör det extra riskfyllt på vinterhalvåret är att virus överlever så bra i miljön och att det är en större förflyttning bland fåglarna, säger Kristina Fontel, veterinär och smittskyddshandläggare på jordbruksverket.

Jobbar som vanligt

Maria Olsson är lantbrukare och föder bland annat upp gäss. Hon vittnar om att de senaste årens ökning av fågelinfluensan märkbart har påverkat verksamheten, främst med ökade personalkostnader.

– Den här sommaren har vi till exempel haft anställda som gått som levande fågelskrämmor i hägnen för att hålla viltfåglar borta, säger hon.

Ersättning vid smitta

De senaste året har det vid tre tillfällen konstaterats fågelinfluensa i svenska lantbruk, varav ett i Skåne; då fick 22 500 djur avlivas.

Även om jordbruksverket erbjuder en viss ersättning om smittan skulle vara framme och djuren skulle avlivas, är det ingenting som ger full ersättning.

– Den täcker långt ifrån alla kostnader man faktiskt får. Vi är ett litet företag och i och med att vi har utomhusgående djur har vi inte samma möjlighet att försäkra dem. Så det hade blivit en enorm ekonomisk förlust, berättar Maria Olsson.

I videon får du höra mer om hur smittskyddet på lantbruken går till.