Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Lars Höjrups vattenkraftverk har funnits i över hundra år. Men nu måste han ha tillstånd Foto: Julia Åberg

Snaran dras åt runt småskalig vattenkraft

Inom kort väntas miljödepartementet komma med förslag på hur de nya miljökraven för vattenkraft ska se ut. Det är länsstyrelsen som står för tillstånden, och åtgärderna görs för att återställa miljöskador i kulturmiljöer, och underlätta för fisk att hitta rätt vägar i vattendragen. Men för ägare av småskalig vattenkraft kan det bli dyrt att miljöanpassa kraftverken. Många riskerar att tvingas lägga ner helt och hållet.

I tjugonio år har Lars Höjrup tagit hälp av vattnet för producera el på sin gård i Rössjöfors utanför Munka Ljungby. Kraftverket är över hundra år gammalt. Därmed tillhör det Skånes lilla park av småskaliga kraftverk som drivs utan tillstånd. Ett trettiotal liknande anläggningar finns runt om i landskapet, och har genom åren lutat sig mot den rätt som kallas ”urminnes hävd”.

Men ett och annat har hänt med miljölagstiftningen det senaste seklet. Sedan en tid tillbaka pågår en process där alla måste söka nya tillstånd.

– Det kan till exempel handla om att det finns problem för viss fisk att passera. Det är sådant som måste miljöanpassas och fixas, säger Kristian Wennberg, chef för vattenenheten på Länsstyrelsen i Skåne.

Det är alltså de biologiska värdena i ån som måste skyddas. Om kraftverksdriften åtgärdas finns gott hopp om att strömvattenlevande arter får lättare att reproducera sig.

Komplicerad process

Det är hos länsstyrelsen Lars Höjrup och de andra måste ansöka om tillstånd för att få fortsätta producera el som de gör idag. Men Lars Höjrup tycker processen är minst sagt komplicerad.

– När jag sätter mig ner och läser vad det skulle kunna innebära känns det som om det skulle kunna bli väldigt svårt. Vad är det de vill ha? Vilka lösningar skulle de kunna tänkas godkänna?

Att fisken och naturen ska må bra ser han som en självklarhet. Och vill därför gärna vara med och samarbeta kring vad som måste göras. Under onsdagen hade han bjudit ut självaste landshövdingen till sin gård för att ge henne en bild av sin verklighet.

– Det här är komplexa ärenden. Miljöerna är ofta kulturhistoriskt värdefulla, men när de gamla kvarnhjulen har ersatts med turbiner ställer de tyvärr till med stor miljöskada, säger landshövding Anneli Hultén.

Och turbin är just vad som finns på Lars Höjrups gård. Men vilka lösningar som gör sig bäst för att miljöanpassa kan skilja sig rejält från fall till fall.

– Det är inte så enkelt att vi bara kan säga ”så här ska det se ut, fixa det”. Här hos Lars skulle man säkert kunna göra på femtio olika sätt, säger Kristian Wennberg.

Många måste lägga ner

Alla kraftägare är inte heller så värst intresserade av att föra dialog med Länsstyrelsen. Inte minst eftersom de åtgärder som skulle krävas i somliga fall blir så dyra att det blir olönsamt att driva kraftverket vidare.

– Ibland är lösningen väldig tråkig för den enskilde ägaren, eftersom det enda vi kan säga är att kraftverket måste avvecklas, säger Kristian Wennberg.

Lars Höjrup väntar nu på att riksdagen ska fatta beslut som slår fast vad som gäller för framtiden om vattenkraft i Sverige. Inom kort kommer ett förslag på hur de nya tillstånden ska se ut från miljö och energidepartementet. Efter en remissrunda ska sedan en proposition läggas fram av regeringen i höst. Själv tror Lars Höjrup att han och hans kollegor i branschen själva vaknat lite väl sent i frågan. Att de blundat lite för den verklighet som varit på väg.

– De här sista årens turer har nog varit en ögonöppnare för oss också.  Kraftverksägare är ju mest intresserade av turbinen,  generatorer och elmätare. Men fisken och naturen är också viktigt.

Och hur tyckte du dialogen med landshövdingen gick?

– Jag tycker det var ett väldigt trevligt och givande samtal. Jag är imponerad av hennes sätt att ta till sig och lyssna, säger Lars Höjrup.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer