Gå direkt till textinnehållet
Synskadade Nicolas Ronget med ledsagare i Kullamannen-loppet

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Synskadade Nicolas Ronget tävlar med ledsagare i årets upplaga av det 168 kilometer långa trailloppet Kullamannen. Foto: Karl Garvell/SVT

Synskadade Nicolas springer ultraloppet Kullamannen i Höganäs

Publicerad

Nicolas Ronget har rest från Lyon i Frankrike för att delta i ultraloppet Kullamannen. Han är gravt synskadad och med hjälp av ledsagare ska han springa 168 kilometer genom mörker och krävande terräng.

– Det blir mitt svåraste lopp hittills, säger han.

Under fredagen gick starten för ultraloppet Kullamannen. Loppet är totalt 168 kilometer långt och startar i Höganäs, går ut på Kullabergs bitvis förrädiska terräng och fortsätter sedan mot Båstad. Där väntar ytterligare ett varv runt Bjärehalvön och sedan målgång. Deltagarna har 32 timmar på sig mellan 30 och 31 oktober.

”Jag avskydde att springa innan”

Nicolas Ronget började springa som 17-åring för att gå ner i vikt. Han berättar att han avskydde det i början men att det bitvis blev lättare och roligare ju mer han sprang. Idag har löpningen blivit en passion och ultraloppen ett sätt att utmana sig själv.

– Ultralöpning ger mig en frihet som jag inte har i vardagen. Det är som hela livet ihoptryckt i ett lopp, med uppgångar och nedgångar, säger han.

Springer med ledsagare

Nicola Rongets synskada gör det svårt för honom att se marken, särskilt när ljuset förändras eller när han blir trött. Under loppet springer han därför med en ledsagare som hjälper honom att navigera i den krävande terrängen på Kullaberg.

– Ledsagaren springer vanligtvis framför mig och berättar vilka svårigheter som kommer. När terrängen är riktigt utmanande kan jag hålla handen på hans axel.

Se Nicolas Ronget navigera bland klipporna på Kullaberg i klippet ovan.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.