– Vi får flytta dit de vill att vi ska flytta, konstaterar Mostafa al-Soltan, som bor med fru, barn, svärmor och två svågrar i en campingstuga på Råå Vallar strax söder om Helsingborg.
Lite mer än hundra flyktingar bor under vintersäsongen på campingen, som ligger bara ett stenkast från havet. Men Migrationsverkets avtal med ägaren Nordic Camping & Resort går ut på senvåren. Under sommarsäsongen kan de fräscha stugorna hyras ut för ett högre pris till turister.
Akut läge
Detsamma gäller merparten av de cirka 5 500 platser som Migrationsverket hyr på campinganläggningar. Även andra tillfälliga boenden, som så kallade evakueringsplatser och förtätade bostäder, måste ersättas med mer långsiktigt fungerande platser.
– Det är ont om tid. Vi jobbar med 23 000 till 27 000 platser som vi måste hinna byta ut innan sommaren, säger Magnus Gustavsson, sektionschef vid Migrationsverket.
Den stora bostadsjakten är mer intensiv än någonsin. Alternativa lösningar måste fram.
– Läget är akut, det är en jättestor utmaning och det krävs att vi får hjälp, säger Magnus Gustavsson.
Mostafa al-Soltan, hans fru Ranya och treåriga dottern Alma har under sin korta tid i Sverige sedan juni förra året redan hunnit bo på två andra campingar, dels i Bodafors, dels i Båstad. Nu har de börjat rota sig i Helsingborgsområdet och trivs mycket bra. De har fått flera svenska vänner, pluggar svenska och allra bäst: De har släkten i närheten. Dessutom är jobbutsikterna goda här – Mostafa är civilingenjör, Ranya miljöingenjör.
Men kanske kommer flytten att gå långt ut i glesbygden och kanske hundratals mil bort från Skåne – det är inget de rår över eller tycker att de kan ha synpunkter på i bostadsbristens Sverige.
Försöker förlänga
Migrationsverket förhandlar med olika campingar och försöker förlänga kontrakten, men många asylsökande kommer att tvingas flytta till andra kommuner, konstaterar Magnus Gustavsson.
– Det är ett dilemma när barn har börjat skolan någonstans och måste flytta och börja om någon annanstans. Det är baksidan.
Andra lösningar kan bli båtar och pråmar. Magnus Gustavsson hoppas också att det så kallade kommuntvånget ska göra att fler kommuner börjar ta emot flyktingar.
– Förhoppningsvis kommer den nya lagen att avlasta något.
Mostafa al-Soltan tycker att Sverige borde ta vara på all den kompetens och erfarenhet som finns hos asylsökande även inom bostadsbyggande, nu när det behövs så många nya bostäder. Nu får han betalt för att bara sitta hemma och vänta, konstaterar han.
Fakta: Migrationsverkets boenden
Migrationsverket ansvar i dag för att se till att över 100 000 flyktingar har en bostad.
När antalet asylsökande ökade under hösten tvingades Migrationsverket hitta flera nya boendelösningar.
Bland annat förtätades redan existerande bostäder. Migrationsverkets krav säger att varje asylsökande ska ha fem kvadratmeters utrymme. Att en bostad förtätas innebär att ytan krymper till 3,3 kvadratmeter.
I ett rum på 20 kvadratmeter kan det till exempel bo fem personer i stället för fyra.
Samtidigt har bland annat skolor och gymnastikhallar använts som evakueringsboende.
Det kommer cirka 700 nya asylsökande varje månad, varav ungefär en tredjedel skaffar boende själva. Just nu skapar Migrationsverket cirka 500 nya platser genom upphandlingar varje vecka där resterande nyanlända får bo.
Källa: Migrationsverket
Fakta: Kommuntvånget
Regeringen har klubbat igenom en lag som innebär att alla kommuner ska ta emot flyktingar. Lagen börjar gälla i mars och är en följd av migrationsöverenskommelsen mellan regeringen och de borgerliga partierna i oktober.
Varken kommunen eller den enskilde asylsökande ska kunna överklaga ett beslut om placering i en kommun. Hur många personer som kommunerna kommer att behöva ta emot beror på arbetsmarknadsläget och på hur många flyktingar som redan bor i kommunen.
Källa: Migrationsverket och TT