Ökningen av skolket på gymnasiet har pågått under hela 2010-talet. Det visar siffror från Centrala studiestödsnämnden (CSN).
– En del av förklaringen ligger i att skolorna blivit bättre på att rapportera skolk, men vi bedömer också att skolket faktiskt har ökat, säger Peter Engberg, analytiker vid CSN.
I Skåne har andelen elever som fått studiebidraget indraget legat omkring nio procent de senaste läsåren.
Nära relationer på liten skola
Pojkar skolkar mer än flickor – pojkarna står för 64 procent av skolket. Men inte på Perstorps tekniska gymnasium, som startade 1996.
Det är en fristående skola med ett 70-tal elever som ägs av Perstorps AB.
Här har ingen elev förlorat sitt studiebidrag.
– Jag tror det beror på att vi är en liten skola med få elever per lärare. Här har eleverna möjlighet att synas och höras, säger Åsa Persson, rektor på skolan.
– Om en elev inte dyker upp på morgonen så ringer vi.
Tuffare krav sedan 2012
Enligt Skolverket är det den typen av kontroller som gör att skolk motverkas.
– Det är vad forskning visar och vad vi själva sett när det gäller avhoppare från gymnasieskolan. Att ha bra kontroller och veta vilka elever som finns på skolan motverkar upprepad frånvaro, som i slutänden kan leda till avhopp, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef för riktade insatser på Skolverket.
Rekordmånga fick studiebidraget indraget
Centrala studiestödsnämnden (CSN) presenterade i somras siffror som pekar på att rekordmånga – 29 600 elever på gymnasiet – fick studiebidraget indraget på grund av skolk läsåret 2018/2019.
Det motsvarar 8,7 procent av alla gymnasieelever och är en ökning jämfört med tidigare läsår.
År 2012 införde CSN skärpta rutiner. Fram tills dess kunde en elev vara borta cirka 20 procent av undervisningstiden utan att studiebidraget påverkades. Numera kan det räcka med fyra timmars ogiltig frånvaro under en månad.
Studiebidraget uppgår till 1 250 kronor och ges till elever som studerar på gymnasienivå. För den som skolkat kan CSN kräva studiebidraget tillbaka.