Det är företag som hanterar farligt avfall som numera har skyldighet att lämna uppgifter till registret.
Det var efter att man på EU-nivå uppmärksammat brister i möjligheten att spåra farligt avfall som det slogs fast att åtgärder behövde vidtas. Detta för att förhindra felaktig, och ibland även olaglig, avfallshantering.
Beslut fattades om att införa avfallsregister i de olika EU-länderna, som ett sätt att få bättre överblick och kontroll över avfallsflödena.
Avfall ”försvinner”
Den olagliga hanteringen av farligt avfall handlar till exempel om att avfall ”försvinner” under transporter, när seriösa företag lämnar över till mindre seriösa. Följden blir att avfallet inte tas om hand på ett miljömässigt sätt.
– Tyvärr finns det pengar att tjäna på det här, säger Ingela Hiltula, avdelningschef vid samhällsavdelning på Naturvårdsverket i Östersund.
Tusentals ton avfall hanteras
Hur det ser ut i länet när det gäller just den saken är däremot oklart. Det är också oklart om hanteringen av farligt avfall ökat eller minskat i länet – detta hoppas man att det nya registret ska ge svar på.
Men det man kan se utifrån det nya registret är att sedan starten har:
– omkring 9 000 ton farligt avfall rapporterats ha uppkommit i länet
– omkring 7 500 ton rapporterats som insamlat i länet
– omkring 4 000 ton rapporterats ha transporterats till någon plats i länet
Farligt avfall som förekommer i länet är bland annat träskyddsmedel, el-avfall och kvicksilverhaltigt el-avfall.
Den som är rapporteringsskyldig men struntar i att lämna uppgifter riskerar att påföras en miljösanktionsavgift på 5 000 kronor.
Hantering av farligt avfall
Totalt har över 2,1 miljoner uppgifter om farligt avfall har rapporterats in i hela landet till avfallsregister sedan det öppnade. Hittills är det mest el-avfall, lysrör och annat kvicksilverhaltigt avfall samt byggmaterial med asbest som har rapporterats in. Här i länet är det mest frekventa farliga avfallet träskyddsmedel.
Naturvårdsverket avfallsregistret infördes 1 november 2020. Det är främst tänkt som verktyg för tillsynsmyndigheterna: länsstyrelserna och kommunerna.
Syftet är att det ska vara ett system för spårbarhet av farligt avfall.
Den som är rapporteringsskyldig och inte lämnar uppgifter i tid till avfallsregistret kan komma att påföras en miljösanktionsavgift på 5 000 kronor.
Utöver det kan tillsynsmyndigheten även besluta om andra åtgärder, exempelvis vite.
Det är företag där det uppkommer farligt avfall och andra verksamheter som hanterar (till exempel transporterar, lagrar och behandlar) farligt avfall som har rapporteringsskyldighet. Däremot gäller det inte privatpersoner som lämnar sopor på återvinningscentraler, där är det kommunen som är rapporteringsansvarig.
Sedan tidigare behöver företag och andra verksamheter i de allra flesta fall söka tillstånd för att hantera farligt avfall. Det har också sedan tidigare funnits en skyldighet för dessa aktörer att föra anteckningar om farligt avfall. Det nya nu är främst att de även behöver rapportera in uppgifter om sin hantering av det farliga avfallet till avfallsregistret.
Eftersom registret är så nytt kommer miljösanktionsavgiften att börja tas ut först i början av nästa år, så att berörda verksamheter har en möjlighet att fullt ut anpassa sina system till de nya kraven och avfallsregistret hinner utvecklas för att uppfylla den funktion det är tänkt att ha.
(källa: Naturvårdsverket)