Gymnasielagen, som den kallas, blev den framkompromissade lösningen på vad man skulle göra med alla de ungdomar som kom under hösten 2015. För de flesta hade permanent uppehållstillstånd tidigare varit den naturliga utgången.

Men nu blåste nya vindar. Efter att snöret dragits, för att prata Vasaloppsspråk, blev förutsättningarna helt annorlunda. De här ungdomarna fick, en efter en, utvisningsbesked.

”Ingen lyckad lösning”

Alla partier var inte överens om att detta var en lyckad lösning och därför antogs kompromissen Gymnasielagen. Kravet var att ungdomarna skulle gå i gymnasiet, men att hoppa in i en klass med svenska elever var inte att tänka på. Många av dem som kommit var exempelvis rena analfabeter.

I stället snitslade man ut en bana som började med en introduktion där svenska skulle läras. Sedan fortsatte undervisningen till någonting mer ämnesinriktat. Även om man nu klarar det galant, så är det utvisning som gäller efter studierna.

Kritik från lärarhåll

Under den här hösten har det kommit flera uppmärksammade debattartiklar från lärarhåll. De menar att situationen har blivit ohållbar. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har rent av beskrivit det som att Gymnasielagen kortslutit sig själv.

– Jag håller fullständigt med om det. Ungdomarna hamnar i limbo under tre år när de överhuvudtaget inte vet vad deras situation leder till, säger Anneli Malmberg Englund.

Fyrvalla är ett yrkesgymnasium och Kjell-Åke Skoog menar att allt från språket till den ovissa framtiden gör det svårt för eleverna att koncentrera sig på arbetet.

– Det jag kan göra är att övertyga dem om att den här utbildningen är en tillgång för dem, oavsett vad som händer i framtiden. Men tankarna bakom Gymnasielagen, de blev helt fel, säger Skoog.