SVT:s reporter Sara Leijman träffade ”Peter”. Han och hans familj gömmer en ensamkommande kille som fått utvisningsbeslut. Foto: SVT

Han har valt att gömma en ensamkommande

Publicerad

”Peter” och hans familj gömmer en ensamkommande.

– För oss är han som en son. Och vad gör man inte för sitt barn? Man gör vad som helst, säger han. 

Peter, som egentligen heter något annat, bor med sin familj i Jämtlands län. För några år sedan flyttade en ensamkommande kille in till dem.

– Vi hade hört att unga människor behövde någonstans att bo, säger Peter.

Killen blev snabbt som en del i familjen.

– Nu kallar vi honom vår son. Han är vår son.

Killen är en av dem som fått avslag på sin asylansökan. Han har fått beslut om utvisning, men är alltså kvar i länet. Istället lever han gömd hos Peters familj.

– Han är papperslös. Han har inga rättigheter överhuvudtaget, säger Peter.

Var ett självklart beslut

– Vi ser till att han har mat på bordet och en säng att sova i, fortsätter han.

Varför har ni tagit det beslutet?

– För vår del var det inget vi ens funderade på. Vad man gör när ens barn att riskerar att utvisas? Man gör vad som helst.

Ni går ju emot myndighetsbeslut eftersom han ska utvisas. Hur tänker du kring det?

– Ja, det reflekterar man över såklart. Men vi har samtidigt sett hur den här gruppen behandlas. För de här killarna fungerar inte rättssamhället.

Enligt Peter har de ensamkommande blivit utsatta för flera fel. Gymnasielagen är ett exempel där de som kom före 24 november 2015 kunde ansöka om asyl, medan de som kom efter inte omfattas av gymnasielagen.

Ett sätt att säga ifrån

– För mig handlar det om civilkurage. När man ser hur myndigheter handlar så fel så måste man ställa sig upp och säga ifrån. Då kan man göra på det sättet till exempel, säger Peter.

Hur länge tänker ni gömma honom?

– Det hänger på honom. Om han väljer att dra vidare måste han få göra det. Men vi är beredda att hålla ut så länge som det behövs.

Hur mår han?

– Nu lever han nog mycket på vårt hopp. Han själv har nog gett upp om att få stanna i Sverige.

Vad är gymnasielagen?

Visa

Lagen trädde i kraft den 1 juli 2018 och innebar att ensamkommande som fått avslag på sin asylansökan får en ny möjlighet till uppehållstillstånd om de inleder studier.

De som får uppehållstillstånd får stanna i Sverige i 13 månader med möjlighet till förlängning om de studerar vidare på gymnasial nivå.

En person som fullföljt sin gymnasieutbildning har sex månader på sig att hitta ett jobb. Om personen gör det går det att ansöka om permanent uppehållstillstånd.

För att få permanent uppehållstillstånd ställs en rad krav. Anställningen ska vara varaktig och möjliggöra försörjning under en längre tid.

Ensamkommande i Jämtlands län – i siffror

Visa

620 ensamkommande asylsökande ungdomar kom till Jämtlands län 2015. Idag är cirka 300 av dem kvar i länet.

Övriga har utvisats till Afghanistan eller tagit sig vidare till Tyskland eller Frankrike. Cirka 20 ungdomar lever som papperslösa.

Gymnasielagen – 24 november en vattendelare:

  • Personen ska ha ansökt om asyl senast den 24 november 2015.
  • Personen ska ha varit minst 18 år gammal när hen fick sitt första avslag
  • De som kom efter 24 november omfattas inte av gymnasielagen.
  • Kravet för permanent uppehållstillstånd är att ha ett fast arbete inom senast sex månader efter gymnasieutbildningen.
  • Det finns ett förslag om att utöka tiden för att få ett fast arbete till ett år.

Här bor de cirka 300 ensamkommande som är kvar i länet:

Berg: 27

Bräcke: 23

Härjedalen: 20

Krokom: ej svarat

Ragunda: 9

Strömsund: ej svarat

Åre: 55

Östersund: 120

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Ensamkommande i Jämtlands län

Mer i ämnet