Ulf Bergius, tf. områdeschef för Försäkringskassan i Jämtland och Västernorrland. Foto: Pressbild/Jessica Gow, TT

Hör vad Försäkringskassan svarar på kritiken

Uppdaterad
Publicerad

Som svar på kritiken från Åre hälsocentral medger Försäkringskassan att det finns vissa brister som behöver åtgärdas. Hör vad områdeschefen säger i det här klippet.

Det är i länet som sjukskrivningarna minskat mest i hela landet, eller annorlunda uttryckt: Försäkringskassan i länet är den som varit flitigast att ge avslag på ansökningar om sjukersättning – men det är inte detsamma som att man skulle göra särskilt hårda sjukprövningar här, anser kassans chef.

– Det har sjunkit mest här, men jag vill inte påstå att vi varit hårdare. Däremot har det blivit mer noggrant och rättsäkert, när det gäller att bedöma olika bedömningstidpunkter i rehab-kedjan, och framförallt vid dag 180 när man ska bedömas för ”annat arbete”, säger Ulf Bergius, tillförordnad områdeschef för Jämtland och Västernorrland.

”Känns inte bra”

Vad säger du om grundproblematiken som man upplever här, att läkarna skriver intyg om att en person behöver sjukskrivas men försäkringskassan säger nej – hur kommer det sig?

– Exakt hur det kommer sig kan jag inte svara på utan att titta på aktuella läkarintyg men känslan jag får direkt är att här finns ett behov att föra dialog med den här specifika hälsocentralen, och jag förordar ju faktiskt att vi har den dialogen via telefon istället för brevledes.

Problemet har ju varit att man inte fått namnet på handläggaren så att man har kunnat ringa den?

– Det känns inte bra. Vi ska ha en dialog direkt med doktorn när det finns ett ömsesidigt behov, för vid en sådan dialog kan vi få information som inte finns dokumenterad i läkarintyget.

Rådgivare tolkar läkarintygen

Vid ett avslag har minst tre personer på försäkringskassan varit inblandade: en handläggare, en försäkringsspecialist och en försäkringsmedicinsk rådgivare, det vill säga en läkare vars roll är att hjälpa handläggaren att tolka det medicinska underlaget.

Hur går bedömningen till av till exempel en person som av läkare anses behöva sjukskrivning på heltid – det kan röra sig om en person med svåra minnesstörningar så att hen exempelvis inte ens kommer ihåg vägen hem?

– Det kanske finns en historik kring den här kunden, det kan finnas fler underlag med i helhetsbedömningen, men jag kan inte kommentera enskilt fall.

”Skyldiga begära in mer material”

Karin Johansson får nej till sjukskrivning trots att handläggaren varken träffat henne eller tittat i hennes journaler – hur är det möjligt?

– Det är ju läkarintyget som är grunden för vår bedömning. Om vi inte anser att vi fått in tillräckligt med underlag är vi skyldiga att begära in mer material.

– Vi ska bedöma rätten till ersättning, och grunden för ersättning är att arbetsförmågan är nedsatt med minst 25 procent. Materialet för den bedömningen är läkarintyget. Har vi olika uppfattning så ska vi föra en dialog med hälsocentralen. Det uppdraget har båda parter enligt Socialstyrelsen.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.