86-åriga Karin Sundin bor i ett hus i en liten by nära Lit i Östersunds kommun. Hon kan bo hemma själv med hjälp av hemtjänst och genom att dottern Lena kommer dit med matlådor.
Karin Sundin har också epilepsi med återkommande anfall i varierande styrka.
– Om mamma får ett så kallat Grand mal-anfall så kan hon sluta andas, säger dottern Lena Sundin.
I Sverige beräknas cirka 70 000 personer ha epilepsi. Ibland kan ett anfall följas av andnings- och cirkulationsstillestånd som innebär att personen avlider.
Upprörd och arg
Efter upprepade anfall efterfrågade Karin och Lena Sundin ett epilepsi-larm. De fick beskedet att ett sådant skulle skrivas ut av en läkare – men sen tog det stopp. Inget larm har någonsin dykt upp.
– Ja men det är ju förfärligt. Jag blir jättearg, säger dottern Lena.
Svårt att få svar
Lena Sundin har vid åtskilliga tillfällen försökt få svar på var larmet har tagit vägen och varför hennes mamma inte får sitt larm. Hon har då mötts av svaret att larmet ska finnas, men att regionen och kommunen inte kunnat komma överens om vem som ska ansvara för det.
SVT har också gjort upprepade försök att få svar på hur situationen har kunnat bli så här. Verksamhetschef på vård- och omsorgsförvaltningen på Östersunds kommun, Lisa Marklund, berättar att det vanligtvis krävs ett avtal mellan regionen och kommunen.
Kommunen: Ska lösas snarast möjligt
Efter SVT:s efterforskningar visar det sig att saken har fallit mellan stolarna. Någon beställning av ett larm har aldrig ens skett. Östersunds kommun meddelar nu att detta ska göras snarast möjligt.
– Vi måste se till att hon får sitt larm, och så får vi göra upp med regionen senare om hur det ska skötas, säger Lisa Marklund.
Hör mer i videon ovan om den frustration och ilska som Karin och hennes dotter Lena upplever.
Så fungerar ett epilepsilarm
Epilepsilarmet kan upptäcka om en person har ett epileptiskt anfall. Larmet gör det genom att identifiera avvikelser som tyder på anfall. Det kan handla om förändringar i hjärtfrekvens och annorlunda kroppsrörelser. Tanken är att larmet ska skicka signaler till en person som förhoppningsvis finns i närheten och kan ingripa vid ett anfall.
Källa: Läkartidningen