Organisationen vill att systemet ska likna det som övriga EU-länder har.

– Branschen var ganska blomstrande fram till pandemin, men nu ser vi konkurser i princip varje vecka, säger ordförande Ayla Yavuzalp.

I en undersökning som Sveriges Oberoende Bryggerier gjort bland sina 160 medlemsföretag säger 68 procent att man gjorde minus- eller nollresultat 2023. Nästan en tredjedel befarar att man kan tvingas stänga verksamheten under 2024 om inget förändras.

Minskad köpkraft hos kunderna

Uppsägningar och höjda priser ut till kund är några sätt att möta krisen. Men i takt med att konsumenternas köpkraft minskat anser många bryggerier att de redan ligger på smärtgränsen när det gäller pris.

Åtgärder som till exempel gårdsförsäljning skulle ge positiva effekter för branschen, men kanske mer på sikt. Det som behövs akut är en förändring av det svenska systemet för alkoholskatt, enligt bryggerierna.

– Vi jobbar stenhårt för att försöka få politiken att förstå, men jag vet inte vad det sitter fast i. Men vi är övertygade om att man måste göra den förändringen, säger Ayla Yavuzalp.

Vill se samma modell som i övriga EU

Det är bara Spanien och Sverige inom hela EU som inte har differentierad alkoholskatt. Det vill säga att bryggerier som producerar lite i volym betalar mindre skatt, men att de riktigt stora aktörerna fortsatt betalar full alkoholskatt.

– Det är en omfördelning av skatten, inte en minskning. För oss små är det en överlevnadsfråga och en chans att kunna utveckla våra verksamheter, men för de stora aktörerna skulle det knappt märkas, säger Ayla Yavuzalp.

Inte aktuellt just nu

SVT Nyheter Jämtland har sökt finansminister Elisabeth Svantesson för att att höra hur hon ser på kravet att Sverige skulle införa differentierad alkoholskatt. Hon svarar att hon inte har möjlighet att kommentera det i nuläget, men att det inte finns något sådant förslag just nu.