Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Landsbygdsminister AnnaCaren Sätherberg (S) slår fast att både skydd av skog och fortsatta avverkningar är viktiga. Hör mer om det i klippet, där hon också svarar på kritiken mot politiken för bristande tydlighet och kompetens. Foto: Henrik Norrsell/SVT

Landsbygdsministern om skogen: Både skydd av skog och fortsatta avverkningar viktiga

Uppdaterad
Publicerad
Val 2022Valresultat

Vad vill egentligen regeringen när det gäller skogspolitiken? Det finns krav på att båda öka skyddet av skog och öka avverkningarna samtidigt. Hur ska det gå ihop?

Hör vad landsbygdsminister AnnaCaren Sätherberg (S) i klippet ovan.

– Vi har precis lagt en skogsproposition där vi fastslår att de här målen är jämställda. Det innebär att vi lägger resurser så att den biologiska mångfalden faktiskt ökar. Samtidigt vet vi att vi ska göra en klimatomställning, så vi måste också ha igång produktionen, säger landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S).

De mål hon syftar på är skogspolitikens båda mål – produktion och miljö. De är lika viktiga, men hur de ska uppnås samtidigt råder det en skarp konflikt kring.

Det finns en tydlig skiljelinje mellan de borgerliga partierna som betonar vikten av fortsatta och ökade avverkningar, medan MP och V slår fast att mer skog behöver skyddas.

Landsbygdsministern vill inte välja någon sida – utan slår fast att båda målen är viktiga och att det skett en positiv utveckling när det gäller båda målen sedan miljömålet infördes i skogspolitiken 1993.

Många kritiker – både från skogsnäring och från naturskyddshåll – menar att politiken idag duckar för att ta tydlig ställning till hur skogen ska användas, och att orsaken är både brist på mod och på kompetens.

När det talas om skogsskydd är det värt att notera att det finns många olika definitioner.

Nära en fjärdedel av skogsmarken är ”tagen ur produktion” – det vill säga den används inte för skogsbruk.

Det finns fyra typer av skogsmark som på ett eller annat sätt inte brukas. Av Sveriges totala skogsmarksareal fördelas dessa typer såhär:

Formellt skyddad skog: 8,8 procent (tex biotopsskydd eller naturreservat)

Frivilliga avsättningar: 4,7 procent

Hänsynsytor: 1,8 procent

Improduktiv skogsmark, utanför formellt skydd: 11,1 procent (mark där produktionen skulle bli alltför dålig för att skogsbruk skulle löna sig där)

Totalt: 26,4 procent

Formellt skyddad skog innebär skogsmark som regleras av lagar och förordningar, avtal och beslut. Det utgör ett varaktigt skydd med stora begränsningar i brukande. Hit räknas bland annat nationalparker, naturreservat och Natura 2000-områden.

Frivilliga avsättningar innebär områden med produktiv skog där markägare valt att inte utföra åtgärder som kan skada naturvärden, kulturmiljöer eller sociala värden. Här finns en osäkerhet i skyddets varaktighet. En markägare kan välja att börja bruka den här skogen igen, men måste då anmäla det till Skogsstyrelsen.

Hänsynsytor är hänsyn som tas vid varje skogsbruksåtgärd. Det är mindre områden produktiv skog som frivilligt eller enligt skogsvårdslagen lämnas vid föryngringsavverkning. Skogsstyrelsen gör ingen uppföljning om vad som händer med dessa ytor och det är därmed svårt att säga hur varaktigt skyddet är.

Improduktiv skogsmark är skog som inte kan producera i genomsnitt en kubikmeter virke per hektar och år. Exempel på den här typen av skog är fjällbjörkskog, myrar med träd eller buskar samt glest bevuxna hällmarksområden.

Källa: Skogsstyrelsen

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Striden om skogen

Mer i ämnet