255 miljoner kommer en biogasanläggning i Sundsvall att kosta. Om det går bra blir det vinst 2027, då lånen är återbetalda. Resan dit innehåller både hot och möjligheter, framförallt handlar det om råvaran, matavfall från hushåll och restauranger.

För att säkra tillgången på matavfall krävs det att alla kommuner i Mellannorrland deltar. Dessutom bör kontrakten vara långsiktiga, vilket kräver att de handlas upp och då vet man inte var avfallet hamnar. För att kringgå lagen om offentlig upphandling föreslår rapportförfattarna att de kommuner som levererar avfall också blir delägare – och satsar pengar i projektet.

Östersund tog så sent som i december en biogaspolicy, där man säger nej till att satsa pengar i en fabrik i Sundsvall. Nu har de egna tjänstemännen varit med i en utredning där man föreslår precis det. Ett delägarskap innebär både en insats i aktiekapital, ägartillskott och om det går dåligt tvingas delägarna ta smällen.

– Vi har försökt att hitta alla risker som finns och peka på hur man kan minimera dem. Om man inte gillar risk så ska man ha långa avtal, säger Bert-Olof Åkerström, VD i Östersunds Rådhus som suttit med i styrgruppen för biogasrapporten.

– Det är ett riskprojekt eftersom det är beroende av tillgången på matavfall. Vill Sundsvall bygga en fabrik får de göra det och hitta delägare på annat håll, kommenterar kommunalrådet Carina Zetterström (C).