Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
I klippet berättar Ola Kårén, skogsskötselchef på SCA, varför han tycker att avverkningarna borde öka. Foto: Marie Selander/SVT

Skogsbolaget: Avverkningarna måste öka för att klara klimatomställningen

Uppdaterad
Publicerad
Val 2022Valresultat

Avverkningarna måste öka för att Sverige ska klara klimatomställningen. Det menar SCA och skogsindustrin. En brukad skog är den bästa kolsänkan och ger förnybara råvaror.

– Vi ser ett ökande behov för vi ska ju ersätta oljeekonomin med en grön bioekonomi och lösningen sitter väldigt mycket i skogen, säger skogsskötselchef vid SCA, Ola Kårén.

SVT träffar SCA:s skogsskötselchef Ola Kårén ute i skogen ett par mil väster om Sundsvall där det pågår avverkningar av tall och gran till virke och pappersmassa.

SCA vill se ökade avverkningar – dels för att efterfrågan på trä- och pappersvaror förutspås öka, dels för att klara klimatomställningen då skogen ju utgör en viktig kolsänka och även ger förnybara råvaror som ska ersätta plast, betong och annat.

Från skogsindustrins sida menar man att en snabbt växande skog är den bästa kolsänkan.

Det får stöd för av vissa forskare. Andra forskare menar däremot att skogen utgör bästa kolsänkan om den får stå kvar. Den forskningen framhåller miljöorganisationerna.

Samtidigt har skogspolitiken inte bara ett produktionsmål utan också ett miljömål. Den biologiska mångfalden ska värnas. Därmed behöver värdefull skog skyddas från avverkningar.

Det slås bland annat fast i Sveriges miljömål.

– Tyvärr finns det en motsättning mellan klimatnytta och biologisk mångfald, säger Ola Kårén.

SCA: Orealistiska miljömål

Sverige når idag inte upp till sitt eget miljömål Levande skogar.

På det svarar SCA och Skogsindustrin att miljömålen är orealistiska.

Mer om det hör du i klippet ovan.

LÄS MER: Naturskyddsföreningen om läget i skogen: ”Vi har en naturkris”

SVT följer med SCA till ett annat område inte långt från avverkningen, där man sparat en del lövskog av naturhänsyn vid avverkningen – ett sätt att kombinera de båda skogspolitiska målen om produktion och miljö.

Från skogsindustrins sida har man sin uppfattning klar: Det som behövs är inte mer skyddad skog, utan mer skog som avverkas. Naturvården behöver däremot bli mer effektiv och sättas in på rätt ställen, menar Ola Kårén.

– Det vi verkligen vill göra är att utveckla naturvården så att vi blir mer precisa och riktar rätt åtgärder mot de arter som verkligen är hotade. Alltså att vi tittar mer på kvalitet än kvantitet, säger han.

I klippet ovan hör du SCA:s Ola Kårén utveckla resonemanget kring skogens klimatnytta. I klippet nedanför kan du höra hur SCA svarar på kalhyggeskritik och berätta vilken naturhänsyn skogsbolaget tar.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
EU har kritiserat Sverige för användningen av kalhyggen – hör vad SCA svarar på kritiken i klippet. Foto: Marie Selander/SVT

SCA:s naturhänsyn kan kort sammanfattas så här:

3-5 procent hyggesfritt plus 5 procent där det är trakthyggesbruk men där målet är lövdominerade skogar, sen ytterligare 7 procent som utgör frivilliga avsättningar (alltså skog som är skyddad på frivillig väg och inte har formellt skydd som naturreservat eller biotopskydd) och utöver det 5 procent av mark där det sker naturvårdsbränning

Vid avverkning så lämnar SCA omkring 15% i snitt av avverkningsytan som naturhänsyn, i form av kantzoner, hänsynsytor och trädgrupper

Produktionen

I SCA:s årsredovisning för 2021 går att utläsa att bolagets avverkningsplan av egen skog gått från 4,3 miljoner fastkubikmeter under bark (m3fub) år 2010 till 4,8 miljoner år 2021. Fastkubikmeter under bark är ett volymmått som exkluderar den luft som finns i en trave virke.

Till år 2025 siktar SCA på att kunna öka avverkningen till 5,4 miljoner kubikmeter under bark.

Klimatnyttan

I en rapport från Skogsindustrierna, som i sin tur baseras på Sveriges rapporter till Förenta Nationernas klimatkonvention (UNFCCC) och Sveriges officiella statistik, slår man fast att klimateffekten från skogsnäringen varit ”starkt positiv” åren 1990-2020. Man skriver i rapporten att man också gjort ”försiktiga” antaganden utifrån hur mycket utsläpp från både fossil energi och cement man kunnat undvika genom att i stället använda träbaserade produkter.

I sin rapport framför Skogsindustrierna bland annat:

• Att klimatnyttan har ökat med i genomsnitt en miljon ton koldioxid­ekvivalenter (CO2 e) per år för perioden 1990–2020. Koldioxidekvivalenter är ett sätt att beräkna klimatpåverkan, där olika växthusgasers uppvärmingspotential och påverkan på global uppvärmning, översätts till en gemensam enhet.

• De viktigaste faktorerna som har bidragit till den positiva utvecklingen är: » Ett stadigt ökande kollager i Sveriges skogar och i träbaserade produkter gjorda av svenskt virke. » Uteblivna fossila utsläpp, då samhällets behov av material och energi med stor klimatpåverkan har minskats.

• Utsläppen i skogssektorns värdekedja har halverats under perioden 1990–2020. År 2020 motverkade de ungefär 4 procent av de positiva klimateffekterna.

Källa: Skogsindustrierna.se, SCA

Fotnot: Forskningen kring vilket sätt skogen gör bäst nytta i klimatomställningen går isär. Vissa forskare menar att skogen ger bäst klimatnytta om den brukas, och att det är en snabbt växande skog som är bäst som kolsänka. Andra forskare pekar på att den bästa kolsänkan snarare är att låta skogen stå kvar

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Striden om skogen

Mer i ämnet