Jämtland

Ersättningen är inte allt, är man emot vindkraft låter man sig inte ersättas. Det menar kommunalråd Susanne Hansson (S). Hör henne i videon. Foto: SVT/Marie Selander

Kommunalrådet om höjd ersättning för vindkraft: ”Vissa kommer aldrig att låta sig ersättas”

Uppdaterad
Publicerad

Inför ett tydligt system för vindkraftsersättning så att mer pengar går tillbaka till kommuner och bygder. Det föreslås i en aktuell vindkraftsutredning. Ett förslag som välkomnas, inte minst i vindkraftskommunerna. Men samtidigt konstateras också att pengar inte kommer att lösa allt. Kommunalrådet i  Strömsund Susanne Hansson (S) tror inte att en höjd ersättning är en garanti för en fortsatt utbyggnad. Hör henne i videon ovan.

– Vi har ju idag en ersättning på 0,2 procent av bruttointäkterna från vindkraftsparkerna. Om vi tittar på Finland som ett exempel så har de ju en intäkt på mellan 2,5 och 3 procent. Det är betydligt mer än vad vi får för ingreppet som vindkraftsparkerna utgör, säger kommunalråd Susanne Hansson (S) och konstaterar ersättningen absolut behöver höjas så att mer går tillbaka till berörda kommuner och bygder.

En uppfattning som delas av andra kommuner i länet.

– Ska vi ha någon acceptans för vindkraft måste återbäringen vara större, säger kommunalråd i Krokom, Karin Jonsson (C). Men inte heller hon tror att en höjd ersättning kommer att vara lösningen i bygder med starkt vindkraftsmotstånd.

Behövs bättre ersättningssystem

I den statliga utredningen ”En rättssäker vindkraftsprövning” har utredarna granskat inte bara det kommunala vetot utan även lyft frågan om ekonomisk kompensation för vindkraften. Nu när vindkraften också kommer att behöva byggas ut i större utsträckning i södra Sverige, där vindkraftsmotståndet varit och fortfarande är stort, kommer det att krävas åtgärder för att garantera en fortsatt utbyggnad, slår utredarna fast.

De föreslår därför att det införs ett reglerat system för vindkraftsersättning, med andra ord att det införs i lagstiftningen: ”Ekonomisk ersättning till berörda kommuner och lokalsamhällen är på sikt en viktig insats för en fortsatt utbyggnad av vindkraft. Det finns därför, enligt utredningen, starka skäl att utarbeta ett system som ger kommunen eller lokalsamhällena närmast vindkraftsetableringar, helst båda två, ekonomisk ersättning.”

Kompensation för både befintlig och planerad vindkraft

En ny ersättningsmodell bör omfatta både befintlig som planerad vindkraft, anser utredarna.

Något förslag på en färdig ersättningsmodell lämnas inte, däremot ges exempel på några tänkbara lösningar,  till exempel att fastighetsskatten för vindkraftsparkerna går tillbaka till aktuell kommun istället för till staten som idag.

Den totala statliga intäkten från vindkraftens fastighetskatt var 2019 uppskattningsvis 108 miljoner kronor

Nytt system ”av stor vikt”

När det gäller ersättningsnivåerna så är kommunerna i länet eniga om att det är av stor vikt att den höjs från dagens nivåer. Det står klart nu när remisstiden snart är slut.

Det fastslår även SKR, Sveriges kommuner och regioner.  Många delar också uppfattningen att ersättningen ska delas mellan berörd kommun och lokalsamhället, till exempel Strömsunds kommun. Se mer om det i faktarutan nedan.

Ersättning för vindkraften – tänkbara lösningar, grannländerna och kommunernas svar

I utredningen ”En rättssäker vindkraftsprövning” föreslås en reglering av ekonomisk ersättning till kommuner och bygder som berörs av vindkraftsutbyggnad. Utredarna konstaterar att ett reglerat system för ekonomisk kompensation för vindkraft behöver införas i författningen och skriver så här när det gäller olika tänkbara modeller för kompensation:

”Ett ersättningssystem skulle kunna utformas på flera olika sätt. En möjlighet är alltså att låta fastighetsskatten som betalas för vindkraftsfastigheter gå till kommunerna i stället för till staten. En annan möjlighet vore att baserat på exempelvis installerad effekt eller producerad el ha en viss årlig avgift som ska betalas till kommunen eller till någon av tillståndsmyndigheten utpekad företrädare för lokala intressen (såsom en bygdeförening), det vill säga ett system inspirerat av vattenkraftens bygdeavgifter...En medelväg, med en viss andel av medlen till kommunen och en viss andel till lokala föreningar vore förstås också möjlig.”

Hur stor ska ersättningen vara? Utredarna konstaterar att det är en svår fråga, och något som behöver utredas vidare men skriver:

”De frivilliga bygdepengar som förekommer i Sverige i dag ligger i regel mellan 0,2 och 0,5 procent av bruttointäkterna, medan de reglerade nivåerna i Norge motsvarar närmare två procent och i Tyskland närmare fyra procent.

I Finland bestäms fastighetsskatten av kommunerna och skatten tillfaller också dem. För kraftverk får skatten vara högst 3,1 procent av fastighetens värde.

Omräknat motsvarar det ungefär i snitt 1,59 euro per megawattimme över ett verks livstid (värdet sjunker över tid). Den svenska fastighetsskatten för vindkraft är som utgångspunkt 0,2 procent av taxeringsvärdet...En fastighetsskatt om 0,2 procent av taxeringsvärdet motsvarar ungefär 4 kronor per megawattimme. Värdet beror dock mycket på vad taxeringsvärdet bestämts till vid den senaste fastighetstaxeringen.

Den totala statliga intäkten från vindkraftens fastighetskatt 2019 var uppskattningsvis 108 miljoner kronor.”

Ett antal av kommunerna i länet har fått möjlighet att lämna direktremiss till utredningen: Berg, Härjedalen, Krokom och Strömsund. När det gäller ersättningsnivåerna så är kommunerna eniga om att den måste höjas från dagens nivåer.

Så här svarar Strömsunds kommun:

”Strömsunds kommun anser att det är av stor vikt att det tas fram lagstiftning kring kompensationssystem för de byar som berörs av vindparkerna och för kommunerna som har tillståndspliktiga vindparker. Det är rimligt att sådana ekonomiska kompensationer delas mellan lokala företrädare och kommunen. Kompensationen bör utformas så att den ersätter befintliga avtal om bygdepeng och bör utgå från bruttointäkter med en ersättningsnivå som motsvara våra nordiska grannländer.”

Härjedalen och Bergs kommuner:

”Kommunen ser positivt på att ersättning / kompensation till kommuner och lokalsamhällen styrs upp i ett nytt regelverk och ersätter nuvarande situation med förhandlingar. Det skapar en rättssäkerhet, förutsägbarhet och troligtvis påverkar opinion i positiv riktning.”

Sveriges kommuner och regioner, SKR, skriver så här:

”SKR instämmer i utredningens bedömning att ett ekonomiskt stöd för kommunernas planering av vindkraft i översiktsplanen bör införas.

SKR instämmer i utredningens bedömning av att frågan om överenskommelser om ekonomisk ersättning till lokalsamhället vid vindkraftsetablering bör utredas.”

Här kan du läsa hela utredningen ”En rättssäker vindkraftsprövning”.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.