Ett par mil sydöst om Östersund ligger Björnön i vackra Bodsjöbygden. Per Magnusson tar emot på den gård som varit i släktens ägo sedan mitten av 1600-talet och han vill dela med sig av ett problem som berör stora delar av skogsnäringen.

– Det går inte avverka på sommaren som det skulle behövas eftersom den tillåtna vikten är nedsatt då, säger Per Magnusson. 

Den närmaste vägen till virkesmottagaren har bärighetsproblem och den tillåtna vikten är därför nedsatt mellan april och oktober.

Vägarna håller inte för mildare klimat

Transportkostnaderna är höga och när fordonen inte kan köra fullastade så blir det ännu dyrare. För skogsbrukare innebär en dålig väg förlorad inkomst och för industrin en utebliven leverans. Per Magnusson är bara en av många skogsbrukare i Jämtland som råkat ut för problemen.

Många vägar byggdes ut under perioden 1950-1980. Då var klimatförutsättningarna annorlunda och skogstransporterna en bråkdel jämfört med dagens. När vintrarna blir mildare, tjälperioderna kortare och nederbörden ökar, ja då blir slitaget stort på vägarna.

”Kunde komma tillbaka mer pengar till vägarna”

Som Riksdagens utredningstjänst konstaterade i en rapport för två år sedan finns ett stort underhålls- och klimatanpassningsbehov av skogsbilsvägarna, men det är dyrt att renovera och bygga.

Statsbidraget till att underhålla enskilda vägar har legat på lite mer än 200 miljoner kronor per år under 2010-talet, men de pengarna räcker inte långt när det finns mer än 20 000 mils skogsbilväg.

– Med tanke på hur mycket pengar som skogsnäringen leverar till statskassan tycker man att det kunde komma tillbaka lite mera till skogsvägarna, så att det är bärighet på alla vägar året runt, argumenterar Per Magnusson.