Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
På måndag inleds rättegången mot de båda kvinnor som åtalats för att ha dödat Tove i Vetlanda. Hör SVT:s reporter Lars Olof Lampers om utredningen i klippet ovan. Foto: Privat/SVT

ANALYS: Åklagarens tre utmaningar i Tovefallet

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

En åklagare når inte alltid in i alla skrymslen av ett brott. Det finns nästan alltid moment som man inte kommer åt helt genom teknisk bevisning eller vittnesmål. I Tovefallet finns tre områden som kan bli utmaningar för åklagaren under rättegången. 

Lars Olof Lampers

Reporter

Det första gäller 18-åringens inblandning. Åklagare Adam Rullman hävdar att hon gemensamt och i samförstånd med 20-åringen gjort sig skyldig till mord. 18-åringen hävdar att hon inte varit delaktig i någon form av våld eller fasthållning och säger sig inte ens ha befunnit sig i det rum där Tove dog. 

Åklagaren stödjer sig på 20-åringens erkännande, där hon berättar hur hon tog stryptag på Tove medan 18-åringen höll fast armarna. Visst stöd för detta finns i det rättsmedicinska utlåtandet som menar att Toves skador ”är förenliga” med att de uppkommit på det sätt som 20-åringen sagt. Hur starkt detta ”förenlig” är får tingsrätten ta ställning till. Förhöret med rättsläkaren kan bli avgörande.

Försvunna Tove i Vetlanda hittad död

Om åklagaren inte lyckas här kan 18-åringen frikännas från mord eftersom det inte finns ett alternativyrkande, exempelvis “medhjälp till mord”.  Åklagaren har emellertid sagt till SVT att det kan bli aktuellt med justerade åtalspunkter under rättegången.

Nekar till mord 

Den andra punkten gäller mordåtalet mot 20-åringen. Hon nekar till mord men erkänner de faktiska omständigheterna. 20-åringen menar att hon inte haft uppsåt att döda, utan att det var en olyckshändelse. Det är dock svårt att se hur hon ska klara sig ur detta med tanke på att hon erkänt att hon tagit stryptag på Tove och hållit kvar cirka tio sekunder.

Här kan en nyckelbevisning utgöras av en av grannarna som berättat att ljuden av bråk från 20-åringens lägenhet pågick betydligt längre än så, uppemot någon minut eller mer. Och om 20-åringen verkligen inte avsåg att döda Tove finns det andra uppsåtsformer som åklagaren kan använda.

Grovt gravfridsbrott?

Den tredje punkten handlar om bortforsling av kroppen. Åklagaren har åtalat båda kvinnorna för grovt gravfridsbrott, vilket innebär att en kropp inte bara flyttas utan också utsätts för svåra skador, till exempel styckning eller brand. 20-åringen kommer sannolikt att dömas här eftersom hon erkänner att hon vid två tillfällen försökt tända eld på Toves kropp.

18-åringen erkänner gravfridsbrott men vill inte gå med på att det är grovt. Hon menar att hon känt sig tvingad av 20-åringen att hjälpa till att bära ut kroppen från lägenheten och köra den till ett skogsområde. Hon hävdar också att hon inte på något sätt skadat eller skymfat Toves kropp.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Försvunna Tove i Vetlanda hittad död

Mer i ämnet